Jämförelse mellan olika system för ogräsrensning i lökodling : autonomt ∙ Manuellt ∙ Herbicider

Abstract: Ogräs är ett stort problem i lökodling och kan orsaka stora skördeförluster för lantbrukaren. För att jämföra effekterna av olika metoder för ogräsrensning i lök på ogräspopulationernas marktäckning (ogräseffekt) samt lökodlingens avkastning och de skördade lökarnas storlek såddes därför ett randomiserat blockförsök med lök på Almhaga gård i Skåne, Sverige, den 13 april 2022. I fältförsöket studerades sex rensningsmetoder som repeterades i fyra block. Handrensning utfördes regelbundet under hela odlingsperioden och kemisk bekämpning gjordes vid sju tillfällen. Rensning med robotar från Ekobot utfördes på fyra olika sätt: Robotrensning var tredje respektive var sjätte dag med avslutande handrensning samt robotrensning var tredje respektive var sjätte dag utan avslutande handrensning. Täckningsgrad av ogräs skattades tre gånger under maj-juni, blastlängd mättes för tio slumpmässigt utvalda lökar per behandling vid ett tillfälle i juni, skörd (färskvikt kg/ha) samt storleksklassificering (0-40, 40-60 och 60-80 mm) av producerad lök genomfördes i början av september. Resultatet visade signifikant skillnad för blastlängd mellan leden robotrensning var tredje dag- (32,7 cm) och sjätte dag (32,4 cm) utan handrensning med handrensade ledet (27,7 cm) i block 4. Inga signifikanta skillnader i skörd eller storleksfördelningen fanns mellan behandlingarna. Medelskörden låg på ca 62 600 kg färskvikt/ha och storleksfördelning var 4% (0-40mm), 60% (40-60 mm) respektive 36% (60-80mm). För ogräseffekten observerades vissa signifikanta skillnader för ogräsen svinmålla (Chenopodium album), åkerbinda (Fallopia convolvulus) och korsört (Senecio vulgaris) men inte för baldersbrå (Tripleurospermum inodorum) och våtarv (Stellaria media). Sämre effekt erhölls mot svinmålla, åkerbinda och korsört i ledet med robotrensning var sjätte dag utan handrensning jämfört med de andra leden. Ogräs som roboten inte fick en fullträff på och blev rensade i tidigt stadium hade en tendens att växa sämre men ändå överleva och utveckla en förstärkt rothals. Detta kan möjligen förklara skillnaden mellan ogräsens olika respons på behandling, som kan förebyggas genom högre frekvens av robotrensning. Studien visade att robotrensning gav samma effekt som handrensning och kemisk bekämpning gällande skörd och storleksfördelning. En enklare ekonomisk beräkning visade, vid en jämförelse mellan rådande prissättning för roboten och lön för handrensare, att en ekonomisk vinst på ekologiska gårdar fås vid ett ogrästryck som kräver mer än 120 timmar handrensning per hektar och år. Vanligtvis behövs runt 100–200 timmar handrensning per hektar för godkänt resultat men i särskilda fall kan det vara så högt som ≥500 timmar om ogrästrycket är stort. För konventionella gårdar krävs istället en skördeökning runt 10 % ifall robotrensning används istället för herbicider för att få en ekonomisk vinst. Lärdomarna från detta försök kommer att användas för att förbättra rensningstekniken hos robotarna. Framöver förväntas därmed en signifikant positiv effekt på skörd och ogräsbekämpning och i framtiden kommer ogräsrensning med autonoma maskiner bli en allt vanligare syn inom lantbruket.