Planeringsprocessen : Vilka metoder finns att använda som planerare för att uppnå en god stad? En undersökning av det prisade projektet, ”Making space in Dalston”

Abstract: Den ökande urbaniseringen innebär att samhället befinner sig i en konstant förändringsprocess. Staden och dess invånare är därigenom ständigt under utveckling. Effekten kan innebära omvandlingar i varierande skala men för en invånare kan det betyda stora omställningar i livssituationen. För många är boendet en viktig fråga och inverkningar på närmiljön kan ge starka reaktioner. En stadsomvandling i kvarteret kan upplevas både som traumatisk och nödvändig beroende på perspektiv. Exempel på en sådan situation är den nybyggnation som gjordes i Dalston, London. Nya bostadskomplex ledde till stora protester och resulterade i att planeringen började om, i ett omtalat projekt: Making space in Dalston. Syftet med fallstudien är att undersöka de planeringsverktyg som användes av arkitekterna i projektet. Inventeringar av områdets befintliga förutsättningar samt medborgardialog genom mindre workshops är några av de metoder som användes i processen. Vi kopplar projektets olika delar med en litteraturstudie av begrepp som gentrifiering, medborgardialog och temporär användning. Därmed hoppas vi kunna undersöka de faktorer som påverkar en planeringssituation och möjliga metoder för att kunna planera en stad för dess invånare. Intervjuer med boende och en av de ansvariga arkitekterna bakom projektet, Jo Gibbons, visar på en process som krävt större engagemang än väntat men också resulterat i oväntade samarbeten. Slutsatser som vi drar är att metoder för planeringen av en god stad kräver bred förståelse för platsens förutsättningar och befintliga kvalitéer. Förändringsprocesser påverkas ofrånkomligt av gentrifiering och den ökade urbaniseringen. Stadsomvandlingsprocesser kan vara nödvändiga men för att bygga en god stad behövs inte bara engagemang. Planeringsrollen måste utvecklas tillsammans med stadens invånare.