Landskapsarkitekten och kommunikationen : teori, tillämpningsstruktur och guide till landskapskommunikatören

Abstract: Att arbeta som landskapsarkitekt innebär att möta många olika människor med olika önskemål och krav. Det innebär att arbeta problemlösningsbaserat, platsorienterat, och som detta arbete vill belysa, med en medveten kommunikativ inställning gentemot alla de olika aktörer som man samverkar med. Jag menar att det goda resultatet i stadsutvecklings- och stadsbyggnadsprocesser ligger i den dialog och det gemensamma lärande som uppstår vid en positiv samverkan mellan alla involverade aktörer. Fokus ligger på det gemensamma arbetet och en god samverkansprocess på väg fram till målet, snarare än på själva målet.Syftet med detta examensarbete är att belysa, undersöka, samt främja ett fortsatt arbete med och en ökad medvetenhet om, kommunikationens betydelse, tillämpning och resultatpåverkan inom landskapsarkitekturen. Den typ av kommunikation som främst behandlas i detta arbete är den som kan kategoriseras kring det fysiska mötet. Det vill säga den kommunikation som uppstår i mötet mellan människor och det växelspel som äger rum när de olika parterna delger och tar del av varandras perspektiv för att tillsammans vinna gemensam kunskap. Den ensidiga överföring av information som ibland felaktigt benämns som kommunikation tas här endast upp som förmedling eller information.I examensarbetet fungerar stadsutvecklingsprocessen för Dragarbrunnsgatan i Uppsala som fallstudie och inom detta projekt har mötesobservationer och intervjuer med involverade landskapsarkitekter utförts. Projektet har följts under perioden som sträcker sig från april 2010 till och med december 2010. Tre landskapsarkitekter har intervjuats för arbetet; en processledare, en projektledare och en ansvarig projekterande landskapsarkitekt. Dessa har fått dela med sig av sin syn på processen, kommunikation, helhet, gemensamhet och landskapsarkitektens roll. Arbetets undersökning i form av intervjuer och observationer kopplat till frågorna om betydelse, tillämpning och resultatpåverkan visar att kommunikation och samverkan är viktigt för landskapsarkitekten. Det finns en önskan om att lära sig mer och att bli bättre på att kommunicera, men en svårighet i att veta hur detta ska gå till. Den visar att landskapsarkitektens arbets-metoder i form av exempelvis skisser och bilder kan vara till hjälp i arbetet med att både förmedla information och att kommunicera tillsammans med andra aktörer. I frågan om förmedling av information eller kommunikation framkommer en svårighet i att skilja mellan dessa två företeelser och en tendens att felaktigt benämna viss förmedling som kommunikation.Fallstudien och litteraturstudier visar på vikten av en anpassad struktur som kan främja en kommunikativ process. Som följd av detta presenteras en struktur för samverkansprocesser med en kommunikativ infallsvinkel. För att samverkan och dialog ska främjas bör en så pass väl anpassad processtruktur som möjligt ligga till grund för ett projekt. Denna processtruktur består av sex olika delar, som därefter kan modifieras och anpassas till det specifika projektet. Delarna är; organisera, relatera, utveckla, etablera, agera, samt utvärdera och bygga vidare. Slutligen vill detta arbete försöka att bidra till den i fallstudien framkomna önskan hos landskapsarkitekten att lära sig mer om kommunikation. Detta görs genom att presentera en guide till landskapskommunikatören där olika kommunikativa aspekter som kan påverka utfallet i ett projekt tas upp tillsammans med korta tips på hur man kan tänka kring dessa aspekter.Nyckelord: landskapsarkitektur, kommunikation, designstrategi, stadsutveckling, designteori, process- och projektledning.