Högskärmar och kalhyggesfritt skogsbruk på bördig mark i Medelpad

Abstract: Under senare år har intresset för ett alternativ till kalhyggesbruk vuxit sig starkare i både Sverige och andra länder i Europa. I Sverige ses skärmskogsbruk och blädning i granskogar som två högst intressanta alternativ till kalhyggesbruk. De båda alternativen utgör dock mycket komplexa skogsskötselsystem och kräver god kunskap och gott om tid för att lyckas. På fuktiga marker där det kan vara svårt att föryngra skog eller områden med höga naturvärden kan de dock utgöra ett mycket bra alternativ till det konventionella kalhyggesbruket. En högskärm av gran används ofta på fuktiga och känsliga marker där markberedning kan vara svår eller kostsam. Ofta finns i beståndet sedan tidigare en god beståndsföryngring som kan nyttjas till det framtida beståndet. För att man skall kunna bedriva blädning krävs att skogen är flerskiktad och att diameterfördelningen följer den så kallade inverterade J-kurvan. Det är idag svårt att hitta skogar i Sverige som uppfyller dessa krav. Att omforma en enskiktad skog till en flerskiktad är en mycket långdragen process som förvisso liknar den man använder vid skärmställning, men med den skillnaden att alla skärmträden inte avverkas i ett steg när man fått en godtagbar föryngring. Att omvandla enskiktade skogar till flerskiktade skogar som sköts som kontinuitetsskogar kan vara ett alternativ där skogen brukats hårt och där man har behov av att öka variationen i skogen eller i områden där kalhyggen av någon anledning ej lämpar sig men det finns ett behov av inkomster från skogen.I samarbete med SLU anlade skogsbolaget SCA AB i början av 1994 ett skärmförsök på ett område ca 6 mil väster om Sundsvall där granskärmar med olika tätheter ställdes. Försöket består av två block med vardera fyra olika försöksled, 250 härskande (H) träd per ha, 250 medhärskande (MH) träd per ha, 400 (H) och 400 (MH). Fyra examensarbeten har genom åren undersökt en rad faktorer i beståndet och föryngringen har undersökts kontinuerligt under åren. Skärmen skulle avverkas under 2010 och man ville undersöka hur skogen utvecklats i försöket. Detta examensarbete syftar till att 1) bestämma vilka skador som uppkommer på skogsföryngringen efter en skärmavveckling, 2) ange huruvida föryngringen är tillfredställande eller inte, samt att 3) avgöra om det är möjligt att omforma den tätaste skärmtypen (400 H) till en kontinuitetsskog (blädningsskog).Skärmen avvecklades under vårvintern 2010. I den tätaste delen av skärmen skedde i stället för avveckling en mycket svag huggning med ett uttag på ca 36 stammar per ha. Under maj och juni 2010 inventerades området och skador samt plantantal registrerades.Plantförekomsten var under alla skärmar relativt god. I de tätaste skärmarna var antalet plantor betydligt lägre än i de glesare skärmarna, omkring 3400 resp. 9000 plantor per ha. Endast ca 3 % av provytorna saknade helt granplantor, men det fanns dock i de flesta fall lövplantor på dessa provytor. Föryngringen som uppkommit under skärmen räknas som godkänd enligt skogsvårdslagen. Från en produktionssynpunkt är det dock mer tveksamt om man kan anse föryngringen godkänd. Antalet potentiella huvudplantor var på en och två meters avstånd från varandra ca 1700 respektive 1150 plantor per ha i medeltal för alla skärmtyper. Det fanns en tydlig korrelation mellan andelen skadade plantor och avståndet från närmaste stickväg. På de provytor där det återfanns skadade plantor var avståndet till närmaste stickväg 3,4 m. På ytor utan skador var avståndet 5,9 meter. Den vanligaste skadan på plantor var att de var helt eller delvis uppdragna eller böjda och den vanligaste skadeorsaken var täckning av hyggesrester. Ca 30 % av de skadade plantorna var så allvarligt skadade att de troligen inte kommer att överleva. Skadade plantor fanns på 54 % av de inventerade provytorna och i medeltal var 14 % av plantorna skadade. Sammanfattningsvis kan sägas att en majoritet av de plantor som fanns i beståndet före avverkningen klarade sig oskadda eller med lindrigare skador. Detta bör innebära att beståndet har en god möjlighet att utvecklas i önskvärd riktning förutsatt att det björkuppslag som finns i beståndet inte tillåts ta överhanden. I den skärm där det endast utfördes en lättare gallring och där intentionen var att skärmen skulle omvandlas till en kontinuitetsskog inventerades skärmträden. När skärmarna ställdes 1994 hade de en täthet på 400 stammar per ha och vid avverkningstillfället (2010) återstod 261 stammar per ha. Dessa stammar skall för att omvandlingen skall lyckas räcka för uttag och naturliga avgångar till dess att den nya generationen skog kommit upp i avverkningsbar storlek. På försöksområdet beräknades omställningen ta minst 200 år och antalet uttag beräknades bli 10-13 stycken. Omställningsprocessen kräver att man kontinuerligt inventerar området för att säkerställa att utvecklingen går i önskvärd riktning.