Kontrollerad trafik i fält - ett odlingssystem för Sverige?

Abstract: Dagens jordbruksmark är till olika grad onödigt packad till följd av tunga maskinsystem. För att återskapa odlingsjordens optimala porositet måste jorden årligen luckras. Jag ville i mitt arbete undersöka om åkerjordens normala porositet kan återskapas om den generella jordpackningen begränsas och den optimala växtplatsen uppnås med hjälp av ny precisionsodlingsteknik och hur det i så fall påverkar den totala energiförbrukningen och lönsamheten under svenska förhållanden. Controlled Traffic Farming eller Kontrollerad trafik i fält innebär en minimering av den generella skadliga jordpackningen som verkar skördenedsättande. Odlingssystemet bygger på att man inrättar fasta spår i fälten dit all maskintrafik härleds. Jordpackningen koncentrerades på så vis enbart till själva körspåren i fältet. För att kunna praktisera odlingsmetoden anpassas alla maskiner till samma spårvidd och jordbruksredskapens arbetsbredd anpassas i moduler som är udda multiplar av varandra. För att minimera andelen spår som ger lägre skörd lämpar sig ett odlingssystem med fast körspår bäst i plöjningsfri odling av tröskgrödor som ger möjlighet till stora bearbet¬ningsbredder. För att kunna återkomma till exakt samma spår vid varje tillfälle år efter år måste man ta hjälp av någon form av satellitnavigeringsutrustning på sina lantbruks¬maskiner, företrädesvis automatisk styrning. I Sverige finns en gård (Lydinge Jordbruk AB, Bjuv) som anammat odlingssystemet tillsammans med en övergång till plöjningsfri odling. På gården kan man efter två år se positiva konsekvenser: jorden reder sig lättare inför sådd och insatserna i form av diesel och arbetstimmar i fält har reducerats starkt. För att bedöma lönsamheten i odlingssystemet användes information från min litteraturstudie. Alla beräkningar gjordes på fiktiva gårdar som kom att omfatta 200, 600 och 900 hektar. Maskinbredderna på de olika gårdarna antogs till 6, 8 respektive 9 meter efter driftsomläggningen till kontrollerad trafik. För att bedöma skillnaden mellan odlings¬systemen gjordes parallella beräkningar på övergång från plöjd respektive plöjningsfri odling Från respektive gårds skördevärde justerades förändringar och konsekvenser till följd av omläggning till kontrollerad trafik. Skördeökning på icke packade delar av fältet fastställdes till 4,2 procent. Spårbredden antogs till 50 centimeter samt att grödan kompenserar skördebortfallet med 50 procent i de osådda spåren. Körspåren antogs varken jordbearbetas eller besås. En effektivitetsbesparing till följd av automatisk styrning via RTK- satellitnavigerig bestämdes till 10 procent för vissa körslor. När skördevärdet korrigerats visar det sig att kostnaden för skördebortfall som är ett resultat av osådda spår inte kan uppvägas av ökad skörd på grund av minskad mark¬packning samt minskad energiförbrukning för etablering av ny gröda. Inget utrymme för modifieringar och nyinvesteringar finns på någon av gårdarna. Per hektar blir förlusten 253 kr för gården på 200 hektar, 99 kr för gården på 600 hektar och 50 kr för gården på 900 hektar. Om skördeökningen istället antas till 10 procent blir det ekonomiska resultatet per hektar och år positivt för samtliga gårdar. Per hektar blir vinsten 192 kr för gården på 200 hektar, 356 kr för gården på 600 hektar och 409 kr för gården på 900 hektar. Vid bedömningen av mitt resultat måste man ha i åtanke att ett flertal försök och undersökningar sammanställts i samma kalkyl. Resultatet har på så vis många felkällor och kan därför inte vara överförbart till en verklig gård. Odlingssystemet med fasta körspår kan troligtvis ge många andra fördelar och nackdelar som inte innefattas i detta arbete. Resultatet bör därför ses som en vägledning.