Social hållbarhet i planeringen av Masthusen : en komparativ studie från vision till Breeam-certifiering

Abstract: Hållbarhet är idag en term som figurerar i en mängd olika sammanhang och social hållbarhet framhävs som en viktig del i hållbarhetsarbetet både på nationell- och lokal nivå. På den lokala nivån finns aktörer som städer och kommuner vars arbete och visioner för att uppnå social hållbarhet formuleras i det planmaterial som tas fram både för stadens utveckling, men också för mindre enheter som stadsdelar och områden inom stadsdelarna. Idag finns det också en möjlighet att använda sig av miljöcertifieringssystemet Breeam Communities för att certifiera hela stadsdelar efter hur hållbara de är både avseende ekologisk-, ekonomisk- och social hållbarhet efter de krav som certifieringssystemet har. Jag avser i detta arbete undersöka om man kan spåra social hållbarhet genom att studera planmaterial som omfattar Malmö Stad och delar av området Masthusen i Västra Hamnen, då detta är det första område i Sverige som idag är delvis Breeamcertifierat. Arbetet har gjorts utifrån frågeställningen: Hur reflekteras aspekter av social hållbarhet genom planprocessen, från översiktsplan och aktualisering, värdeprogram, detaljplans-beskrivning till hållbarhetsprogram för certifiering? Huruvida man kan spåra social hållbarhet genom planprocessen har undersökts med metoden att använda indikatorer för social hållbarhet och spåra deras förekomst i planmaterialet. Då en vedertagen definition för begreppet social hållbarhet saknas har dessa indikatorer valts ut ur grupper av indikatorer för hållbarhet som Statistiska Centralbyrån tagit fram. Detta urval har skett efter hur väl dessa grupper relaterar till faktorer i aktuell argumentation kring begreppet social hållbarhet och resulterat i 36 individuella indikatorer som studerats. Genom studierna av planmaterialet har det framkommit att det förekommer indikatorer för social hållbarhet i alla delar av det studerade planmaterialet, men i olika utsträckning. Malmös översiktsplan och aktualisering är den del av materialet som innehåller flest antal indikatorer och enbart indikatorn Motionsvanor förekommer genomgående i planmaterialets alla delar. Det går dock i samtliga fall då en indikator påvisats att göra en koppling till fysisk planering och i många fall går det även att göra en koppling till faktorer som en yrkesverksam landskapsarkitekt och planerare har möjlighet att påverka. Svårigheten att påvisa vad enskilda indikatorer har för påverkan på social hållbarhet i stort är däremot svårare att utreda då denna hållbarhetsaspekt är beroende av komplexa samband.