Det gröna andrummet i staden : små offentliga urbana grönytors betydelse för psykiskt välbefinnande

Abstract: Syftet med denna uppsats var att få förståelse för vilka kvaliteter Petriplatsen i Lund och Rundelsparken i Malmö har samt om dessa små offentliga urbana grönytor utgör restorativa miljöer i den täta staden. Metoden som använts var platsanalyser med utgångspunkt i två olika observationstillfällen. Teorier och analysmetoder som använts för att analysera, förstå och dra slutsatser om det insamlade materialet är Patrik Grahns åtta parkkaraktärer samt ART (Attention Restoration Theory). Som underlag för observationerna användes en checklista med kriterier framtagen utifrån de åtta parkkaraktärerna och anpassade till denna studies syfte. Studien visade vilka karaktärer som är mest betydande för att utgöra restorativa miljöer med möjlighet för återhämtning och psykiskt välbefinnande. Vidare visade studien att Petriplatsen inte anses innehålla tillräckligt många karaktärer som har positiv inverkan på återhämtning för att anses vara en restorativ miljö. Rundelsparken kan anses ha restorativa värden i en bostadsnära kontext i den täta centrala staden. Studiens resultat tydde på att storleken på en grönyta i urban kontext kan ha betydelse för vilka karaktärer grönytan innehåller men det är inte av avgörande betydelse. Det handlar snarare om vilka karaktärer grönytan innehåller, hur den är utformad samt om den inrymmer vegetation. Små offentliga urbana grönytor bör vara jämnt fördelade över staden och fungera som komplement till stora parker och grönområden. Små urbana grönytor kan inte ses som en lösning för stigande psykiska ohälsa, dock kan och bör det vara en strategi på vägen mot socialt hållbara städer.