Utveckling av mjölkgård : karusell eller robot?

Abstract: Inga och Elvier köpte Komstagården som ligger på Österlen år 1956 och gården har sedan dess utvecklats mycket. De började med att mjölka 20 stycken uppbundna kor och innan de gjorde arvsskiftet till deras döttrar, Eva och Katrin, så var de uppe i 60 stycken kor i lösdrift som mjölkades i mjölkningsstall. Eva köpte ut sin syster Katrin 1998 och Evas man Roland steg in som delägare. Ganska fort därefter förlängdes kostallet och de dubblade koantalet till 120 stycken i samband med ett köp av mark. På mitten av 2000-talet byggde Eva och Roland sitt befintliga stall som idag är ett robotstall med 5 stycken robotar och 350 stycken kor. Nu står gården inför ännu ett generationsskifte och funderingar kring en utveckling av gården har börjat ta form hos familjen. Målet med vårt arbete är att utveckla en lösning som passar större gårdar. Syftet med studien är att undersöka vilket mjölkningssystem som passar bäst på Komstagården. Metoden vi använt oss av för att besvara frågeställningarna är dels en litteraturstudie och dels studiebesök. Vi har använt oss av internet och olika söktjänster för att få fram information till vår litteraturstudie. Sedan har vi genomfört besök och intervjuer på fyra olika gårdar för att samla ett empiriskt material att grunda svaret på till våra frågeställningar. I litteraturstudien har vi inriktat oss på att ta fram för- och nackdelar med robot respektive karusell. Intressant fakta som framkommit är att bakterietalet är högre de första åren på en gård som satt in robot för första gången. Det har också visat sig att det finns mycket och tydlig information på vilka sätt roboten ger mindre arbetsskador. Dock finns det en hel del hjälpmedel man kan använda sig av i ett manuellt mjölkningssystem. Ur en ekonomisk synvinkel är det billigare både ur investerings- och arbetskraftskraftskostnad att bygga karusell om det skall vara över 260 kor, men arbetstiden, (minut per ko och dag), är ändå högre i ett system med manuellmjölkning. Det är svårare att hitta svensk arbetskraft till karusellmjölkning eftersom det är ett arbete med fler tyngre moment än vid robotmjölkning. Det är tyngre arbetsmoment och genererar fler arbetsskador när man mjölkar manuellt. Det har varit knappt med fakta inom karusellmjölkning och därför önskar vi att det skulle komma fler försök inom detta fält. Detta eftersom vi tror att karusellmjölkning kommer öka i Sverige i med gårdarna blir allt större. Tittar man utanför Sverige är det karusellmjölkning som dominerar på de stora gårdarna. Vi har tagit fram en ritning med hjälp av Fredrik Fredbo, DeLaval AB. En stallösning som vi tror skulle fungera, utifrån våra egna önskemål, erfarenheter och i samråd med resten av familjen på Komstagården (Bilaga 4). Vi har kommit fram till att bästa mjölkningssystemet för Komstagården är karusell, detta mycket på grund av familjens strävan efter en mer lättstyrd och hanterbar produktion. De lite tyngre arbetsmomenten på gården, som en karusell kommer medföra, kommer utländskarbetskraft att sköta. Medan förhoppningen om de övriga arbetsmomenten kommer fortsätta att skötas av svenskarbetskraft. För att få till ett bra djurflöde på gården med den nya karusellen, kommer det bli två parallella stall med karusellen strategisk placerad för att vara lättåtkomlig för alla kogrupper.