The spore record of early land plants from upper Silurian strata in Klinta 1 well, Skåne, Sweden

Abstract: Prover från Öved-Ramsåsagruppen i Skåne från övre Silur har undersökts palynologiskt, främst med avseende på sporer från landväxter. Sedimenten består av karbonater med silisiklastiskt innehåll och paleomiljön har tolkats till ett strandnära marint ekosystem. Detta har graderat från öppen marin, grund-subtidal till lagun eller intertidal miljö, vilket erbjuder en god möjlighet till palynologiska analyser av strandnära marina facies. 28 prover processades palynologiskt från borrkärnan Klinta borrhål 1. Sedimenten är marina, men material från landmiljö är representerat av sporer från tidiga landväxter. Denna studie visar en välbevarad palynologisk association dominerad av sporer från landväxter. Totalt 14 arter tillhörande 11 släkten av sporer identifierades, samt tre taxa som endast bestämdes till släktnivå. Den relativa förekomsten av sporer varierar i kärnan från 100 % ner till 0 % i vissa prover. Där sporförekomsten sjunker ökar generellt förekomsten av marina mikrofossil så som akritarker, skolecodonter och chitinozoer. Nivå 85 m i kärnan karakteriseras av total avsaknad av sporer och en hög andel ved, vilket tolkas bero på dåliga bevaringsförhållanden. Den höga andelen av sporer på vissa nivåer indikerar en strandnära, intertidal miljö. Förutom sporer från landväxter förekommer också vedrester och marina palynomorfer så som akritarker, chitinozoer och skolecodonter i proverna. Sedimenten har daterats med hjälp av sporerna till sen Silur (sen Ludlow; Ludfordian, ca. 420 miljoner år) med hjälp av följande nyckelarter; Emphanisporites negelctus, Hispanediscus verrucatus, Synorisporites cf. libycus och Apiculiretusispora? burgsvikensis. Dateringen baserad på sporer har korrelerats med nuvarande biostratigrafisk zonering, i sin tur baserad på conodonter, graptoliter och tentaculiter. Sporer ändrar färg med ökande begravningsdjup och detta har visat sig vara en bra metod för att tolka paleotemperatur och mognad i moderbergarter för kolväten. Denna studie påvisar ett ”Thermal alteration index” (TAI) på –3 och ett ”spore Color index” (SCI) på 7, vilket indikerar att det finns en möjlighet för kolväten att existera eftersom (TAI) är inom ”oljefönstret”.