Passing through the (legal) eye of the needle Legal obstacles to EU leadership on climate change

Abstract: En av vår tids största utmaningar är frågan om klimatförändringar. Mänsklig aktivitet över hela världen, från en mängd olika källor, bidrar till den globala uppvärmningen. Därför återfinns klimatlagstiftning på många olika nivåer vilket leder till regelverk som samverkar med varandra på olika plan. I detta komplexa juridiska landskap försöker Europeiska Unionen etablera ett grönt ledarskap. Syftet med denna uppsats är att undersöka vilka juridiska svårigheter Europeiska Unionens ledarskap kan stöta på. Uppsatsens fokus är Förenta Nationernas Klimatkonvention, internationell sedvanerätt och non-interventionsprincipen, Most Favoured Nation och National Treatment principerna i Världshandelsorganisationsrätten och problem som kan uppstå med Europeiska Unionens institutionella struktur. För att undersöka de rättsliga förutsättningarna för Europeiska Unionens ledarskap måste det först klargöras vilket ledarskap Europeiska Unionen utövar. Europeiska Unionen har vidtagit flera åtgärder för att minska sitt utsläpp av växthusgaser. Genom att visa på konkreta åtgärder vill Europeiska Unionen föregå med gott exempel. Det är också en av Europeiska Unionen uttalad ambition att inspirera andra till handling. Denna ledarskapstyp klassificeras som ’directional leadership’. Europeiska Unionen har också vidtagit åtgärder som kan klassificeras som unilaterala. Unilaterala i den mening att de är avsedda att skapa incitament, eller tvång, för länder utanför Europeiska Unionen att ändra sitt beteende. Europeiska Unionen har inkluderat internationellt flyg i Europeiska Unionens utsläppshandelssystem, förbjudit vissa Clean Development Mechanism krediter, satt ett hållbarhetskrav på biobränslen och överväger att inkludera import av produkter vars produktion innebär höga utsläpp i Europeiska Unionens utsläppshandelssystem. Med de åtgärderna försöker sig Europeiska Unionen på en mer aggressiv ledarstil, med hjälp av piska och morot. Denna ledarskapstyp kallas för ’structural leadership’. De två olika ledarskapsstilar som Europeiska Unionen utövar möter olika rättsliga hinder. Ett directional leadership kräver en stark och enad ledare. Europeiska Unionen, som utgörs av 27 olika medlemsstater, uppfattas inte alltid som enat och effektivt. Ett structural leadership kan få problem med Världshandelsorganisationsrätten, eftersom åtgärderna skiljer mellan produkter enbart på grund av hur de producerats, samt enbart ger fördelar till länder som har ett system som liknar Europeiska Unionens utsläppshandelssystem. Dessutom uppstår svårigheter med att respektera gemensamma men differentierade och respektive kapaciteter principen i Förenta Nationernas Klimatkonvention eftersom åtgärderna inte gör skillnad på utvecklade länder och utvecklingsländer. Ett möjligt sätt att försvara Europeiska Unionens åtgärder i Världshandelsorganisationsrätten vore om de föll under de undantag för miljöåtgärder som finns i artikel XX General Agreement on Tariffs and Trade. Denna avhandling konstaterar att Europeiska Unionen måste vara försiktigt när det skapar sina åtgärder för att respektera den lagstiftning som återfinns på flera olika nivåer. Det holistiska synsättet som Europeiska Unionen representerar genom att lagstifta flera olika branscher är ett bra sätt att närma sig klimatfrågan, men problematiskt sett ur ett juridiskt perspektiv. Med tanke på faran av klimatförändringar är det möjligt att Världshandelsorganisationsrätten och internationell rätt kommer att utvecklas för att ge större utrymme för klimatåtgärder.