Rapsolja- användning, kemisk sammansättning och odlingsfaktorer

Abstract: Genom litteraturstudien undersöktes rapsoljans kemiska sammansättning och faktorer som påverkar sammansättningen av rapsfröet och rapsoljan under odling. Raps (Brassica napus) tillhör Brassicaceae och är en diploid korsning mellan kålrot (B. oleracea) och rybs (B. rapa). Vid vegetativ fas bildas blad och pålroten etableras. Avkastningspotentialen bestäms under blomningen då självbefruktning och befruktning genom pollinerande insekter sker. Under fröfyllnadsfasen formas den kemiska sammansättningen i rapsfröet (40-45 % olja, 20 % protein, mindre mängder fenoliska föreningar och glukosinolater). Rapsodlingen anpassas till lokala odlingsmetoder. Vår- och höstvarianter odlas vart 4:e-6:e år. I södra Sverige odlas raps genom direktsådd eller konventionell odlingsmetod och skördas genom direkttröskning eller tröskning efter strängläggning. Växtföljder som inkluderar raps medför fördelar (minskat skadedjurstryck, minskade patogener och ökad avkastning för efterföljande gröda). Sveriges medelavkastning räknas internationellt till de högre. I början av oljeväxtodlingen odlades raps för industriella ändamål. Under slutet av 1900-talet ökade efterfrågan på rapsolja till humankonsumtion och rapsodlingen i världen ökade kraftigt. Eftersom de ätbara sorterna innehöll höga halter av erukasyra och glukosinolater förädlades de till sorten (canola) med lägre halter pga. oro för hälsoeffekter för människan. Idag finns flera vegetabiliska oljor där sojabönor, oljepalm och canola utgör de viktigaste. Rapsoljans användningsområde är brett med applikationer inom livsmedelsbranschen (t ex. ren matolja och ingrediens i matfettsblandningar) och inom industrin (t ex. dieselbränsle och smörjolja). Globalt är rapsolja en stor handelsvara. Rapsolja består av triacylglyceroler (92-99 %) och fosfolipider (ca 3 %). Artonkolsfettsyror utgör hela 95 % av de totala fettsyrorna, där oljesyra dominerar (52-64 %). De essentiella fettsyrorna linolsyra (10,5-22,8 %) och α-linolensyra (8,1–12,1 %) utgör en väsentlig andel i fettsyrasammansättningen. Rapsolja innehåller relativt låga halter mättade fettsyror, höga halter enkelomättade fettsyror och höga halter fleromättade fettsyror. Oljan innehåller även vissa mikronutrienter som tokoferoler (företrädelsevis α- och γ-tokoferol), fytosteroler (främst β-sitosterol, campesterol och brassicasterol), karotenoider, polyfenoler och koenzym Q10/Q9. Dessutom finns klorofyll, mineraler (främst fosfor, kalcium och svavel) samt sedimentbildande komponenter (framförallt vax-estrar) i oljan. Miljö- och genotypiska faktorer påverkar olje-, tokoferol-, fytosterol-, fenol-, glukosinolat-, svavel- och sedimenthalten samt fettsyrasammansättningen i rapsfröet. Oljehalten minskar vid låga vattenhalter särskilt under blomningsfasen. Temperaturen under mognad influerar fettsyraprofilen hos raps; linolensyra minskar vid stigande temperaturer. Fettsyraprofilen påverkas mer av klimatet än av sorten. Fettsyrasammansättningen påverkas av gödningstillförsel. Kvävegivan bör anpassas för att inte försämra kvalitetsparametrar. Idag sker forskning kring förädlade sorter med skräddarsydd fettsyrasammansättning för specifika ändamål. Betydelsen av rapsoljan och rapsodlingen är stor i ett internationellt- och nationellt perspektiv.