Effekterna av landbaserad antropogen ljudförorening på fågelsamhällets artsammansättning : en litteraturstudie

Abstract: Allt eftersom industrialiseringen, urbaniseringen och utbyggnaden av vägar fortskrider kommer en större andel av naturen påverkas av ljudföroreningarna som den mänskliga aktiviteten alstrar. Fåglar är en bra djurgrupp att studera när det gäller ljudföroreningens effekter eftersom de ofta använder sig av ljud i samband med viktiga biologiska funktioner såsom födosökning och förökning. Den mesta av forskningen om ljudföroreningens effekter på fåglar har utförts på individnivå. Det finns anledning att även undersöka effekterna på samhällsnivå för att kunna uppskatta ljudets påverkan. I den här litteraturstudien har jag sammanställt och diskuterat det aktuella forskningsläget kring ljudföroreningens effekter på fågelsamhällens artsammansättning. Jag hypotiserade att artrikedomen och diversiteten skulle vara lägre hos bullerutsatta fågelsamhällen. Jag har också översiktligt kartlagt forskningens taxonomiska och geografiska fördelning utifrån ett breddat urval av studier. Jag förväntade mig en överrepresentation av det norra halvklotet i den insamlade litteraturen som speglar den generella snedfördelningen i akademiska studier. Dessutom förväntade jag mig att tättingar (Passeriformes) skulle representeras i störst grad i den insamlade litteraturen. Litteratur samlades in genom sökningar i tidskriftsdatabaserna Web of Science, Google Scholar och SLU Primus. Litteratursökningen resulterade i 21 studier som både behandlade ljudföroreningens effekter på samhällsnivå och där effekten av ljud gick att särskilja. I enlighet med min hypotes var artrikedomen lägre i bullerutsatta fågelsamhällen. Förväntningen om en lägre diversitet i närvaro av ljudförorening fann inget stöd i litteraturen. Studiernas resultat pekar mot ytterligare effekter av ljudförorening på fågelsamhällen. Fågelarter med låga vokaliseringsfrekvenser försvinner i större utsträckning från bullerutsatta samhällen, troligtvis genom maskering av vokaliseringarna. Flera studier fann en ökad ljudkänslighet hos predatorer och främst insektsätande fågelarter. Möjligen beror känsligheten på att fåglarna är mer beroende av ljudmässiga signaler för sin jakt. Detta är en synnerligt viktig effekt eftersom insektsätande fåglar kan reglera insektspopulationer. En minskning av insektsätande fågelarter kan försämra eller slå ut den reglerande funktionen. 72 studier ingick i undersökningen av forskningens geografiska jämnhet. I enighet med min hypotes var det norra halvklotet överrepresenterat i litteraturen. De två mest studerade djurgeografiska regionerna var de nearktsiska och palearktiska regionerna. Det södra halvklotet representerades i knappt en fjärdedel så många studier som det norra halvklotet. Inga studier bedrevs i den etiopiska regionen vilket illustrerar Afrikas grava underrepresentation inom forskningsområdet. 63 studier ingick i undersökningen forskningens taxonomiska jämnhet. Tättingar var den fågelordning som studerats i flest artiklar vilket var väntat eftersom ordningen också innehåller flest arter. Bland de helt orepresenterade ordningarna fanns många som oftast förekommer i det södra halvklotet, vilket sammanfaller med forskningens geografiska ojämnhet. Överlag pekar studiernas resultat mot att ljudförorening har effekter på fågelsamhällen. De här effekterna drabbar olika fågelarter i varierande grad med en förändrad artsammansättning som möjlig följd. I närvaro av buller kan vissa arter försvinna och andra arter kan tillkomma. Sådana skillnader träder inte fram om man bara tittar på index såsom artrikedom och diversitet. För att klargöra ljudets effekt krävs det att man även tar hänsyn till fågelsamhällens kvalitativa egenskaper. Det finns även flera vanligt förekommande brister som gör att ljudets effekt inte kan särskiljas eller missbedöms. Några studier har börjat överkomma de här svårigheterna med hjälp av studiedesigner möjliggjorda av den senaste tidens teknikutveckling. Med tanke på att ljudalstrande aktiviteter ser ut att öka i framtiden inte minst i det södra halvklotet är det viktigt att överbrygga de nuvarande glappen i forskningen om ljudets effekter. Den kunskapen kan vara en viktig pusselbit i arbetet att bygga ett hållbart samhälle i framtiden.