Påverkas totalproteinnivåer i blodprov från kalvar av att blodprovet inte centrifugeras samt av hemolys?

Abstract: Råmjölken innehåller livsviktiga antikroppar som ger kalven dess immunförsvar under de första månaderna i livet. För att kontrollera att kalven fått i sig en tillräcklig mängd antikroppar tas ett blodprov och detta serum analyseras med avseende på antikroppar. Det finns olika metoder för att mäta mängden antikroppar, direkta och indirekta. Två exempel på indirekta metoder är optisk refrakto-meter och Brix-refraktometer. Dessa metoder mäter brytningsindex i serum vilket korrelerar med torrsubstansen och därmed totalproteinet, vilket är en markör för antikroppsupptag. Inom detta arbete undersöktes om det är möjligt att utföra dessa analyser på serum från ocentrifugerade blodprover. Eftersom hemolys, att de röda blodkropparna går sönder, är vanligt vid provtagning och ofta stör olika analysmetoder så undersöktes även om hemolys kan störa resultatet. Syftet var även att få praktisk erfarenhet av hantering av ocentrifugerade blodprover. Analys av ocentrifugerat blodprov skulle kunna möjliggöra analys av antikroppar direkt på gården av lantbrukaren själv. Kalven klassas som att ha ett bristfälligt upptag av antikroppar, på engelska failure of passive transfer (FPT), om den har ett immunoglobulin G-värde (IgG-värde) i serum under 10 g/l. Mätt med indirekta metoder har gränsvärdena i Sverige bestämts till 55 g/l med optisk refraktometer och 8,4 Brix%. I detta arbete har serumprover från 50 kalvar, 2–8 dagar gamla samlats in på försöksgården Lövsta. Från varje kalv samlades tre provrör in. Ena röret centrifugerades och användes som basvärde, andra röret centrifugerades inte utan tilläts självsedimentera och i det tredje röret framkallades hemolys.De första tio ocentrifugerade blodproverna förvarades i kylskåp men då detta inte fungerade, på grund av att koaglet lade sig som en plugg överst i provröret, så ändrades strategin till att de fick stå framme i rumstemperatur i 48 timmar. Hemolys framkallades genom skakning samt att rören fick stå i nio dagar och blodprovet centrifugerades innan analysering. Alla prover analyserades med en optisk refraktometer och en Brix-refraktometer. Ocentrifugerat prov jämfört med centrifugerat prov uppmätt med optisk refraktometer gav en Pearsons korrelationskoefficient på 0,98. Differensen mellan metoderna fick ett medelvärde på 1,2 g/l. Vid utvärdering av differenserna kring gränsvärdet 55 g/l var medelvärdet 2 g/l. Parat t-test visade på en skillnad mellan metoderna och därför rekommenderas en höjning av gränsvärdet till 57 g/l vid analysering av ocentrifugerat blodprov med en optisk refraktometer. Ocentrifugerat prov jämfört med centrifugerat prov uppmätt med Brix-refraktometer gav en Pearsons korrelationskoefficient på 0,99. Differensen mellan metoderna fick ett medelvärde på 0,02 Brix%. Parat t-test visade att det inte finns en signifikant skillnad mellan metoderna. Detta betyder att gränsvärdet för Brix-refraktometern inte bör ändras och att metoden förmodligen kan användas men en djupare undersökning av denna metod är önskvärd. Framför allt bör kalvar med ett lågt upptag av antikroppar undersökas för att titta närmare på hur det ser ut kring gränsvärdet. Detta hade även varit önskvärt för den optiska refraktometern. Resultaten visar också att måttligt och kraftigt hemolyserade blodprov inte bör analyseras då det ger osäkra resultat. Blodprov med lindrig hemolys kan antagligen användas men på grund av för lite statistiskt underlag i frågan så är mer undersökning önskvärt. Av de 50 kalvar som provtogs på Lövsta klassades ca 16 % som FPT.