Kan samodling av höstraps och utvintrande baljväxter minska angreppen av rapsjordloppa?

Abstract: Höstraps (Brassica napus) är en av världens och Sveriges viktigaste grödor. Det är en viktig avbrottsgröda i växtföljder dominerade av spannmål. Tyvärr har den omfattande odlingen gjort att rapsen drabbats av patogener och skadegörare, vilket försvårar ekologisk odling. Det blir även svårare att odla raps konventionellt i och med att fler och fler bekämpningsmedel förbjuds eller att det utvecklas resistens. Rapsjordloppan är en av de viktigaste skadegörarna i höstraps och det är både den vuxna individen och larverna som orsakar skada på plantan, vilket kan leda till minskad tillväxt och förluster i skörd. Samodling är idag ett intressant, men relativt outforskat område inom lantbruket. Speciellt intressant är ofta samodling med baljväxter. Det finns tecken på att det är ett bra alternativ för att öka skörd med minskad gödsling, samt minska förekomsten av ogräs såväl som skadegörare. Samodling av raps med utvintrande baljväxter har gett positiva resultat gällande både minskning av insekter och ökad avkastning i såväl Kanada som Frankrike. Syftet med detta arbete var att studera potentialen av samodling av raps och utvintrande baljväxter för att minska skadan och förekomsten av rapsjordloppor. Detta gjordes genom att gradera och analysera förekomsten av rapsjordloppelarver och gnagskador på höstrapsplantor från Östergötland och Västergötland. Rapsplantorna samodlades med olika baljväxter och jämfördes med raps odlat i monokultur. Resultaten från försöket i Östergötland analyserades inte på grund av otillräcklig mängd data. Gnagskadorna orsakade av rapsjordloppor och larvförekomsten var mycket högre i försöket i Västergötland än i Östergötland. Gnagskadorna var låga i alla baljväxtbehandlingar och uppvisade inga signifikanta skillnader, varken mot varandra eller monokulturen. Antalet larver per planta påverkades signifikant av baljväxtbehandlingen och var högst i de rapsplantor som odlats med blålupin och lägst hos de som odlats med åkerböna. Rapsplantornas rothalsdiameter var signifikant lägre vid samodling med åkerböna jämfört med kontroll. Radavståndet hade endast signifikant betydelse för rothalsdiametern, där plantor odlade med radavstånd 12,5 cm hade större rothalsdiameter än plantor odlade med radavstånd 50 cm. Dessa resultat tyder på att det finns en påverkan på rapsjordloppelarver vid samodling av raps med olika baljväxter och att denna påverkan varierar mellan olika baljväxtbehandlingar. Studien indikerar att den mest gynnsamma samodlingen för att minska på förekomsten av rapsjordloppelarver är samodling av höstraps med åkerböna.