Skogar med höga sociala värden inom Sundsvalls kommun : olika intressenters attityd till den tätortsnära skogen och dess skötsel

Abstract: Detta examensarbete är utfört i samarbete med Skogsstyrelsen och är en undersökning om olika intressenters attityd till den tätortsnära skogen och dess skötsel. Studien är gjord inom Sundsvalls kommun med fokus på tätorten Sundsvall. Metoden som användes var direktintervjuer av semistrukturerat format, vilka genomfördes under hösten 2009. Hela bredden av intressenter, det vill säga både dem som sköter den tätortsnära skogen samt dem som nyttjar den, tillfrågades om sina åsikter. Vidare diskuteras vad som kan vara viktigt för dem som ansvarar för skötseln att tänka på i framtiden. Förhoppningen är att detta arbete skall kunna bidra till en ökad lokal uppmärksamhet kring den tätortsnära skogens betydelse och hur viktig denna resurs är för vårt samhälle, samt att det finns ett stort behov av en hållbar skötsel i dessa området. Idag är ungefär 84 % av vårt lands innevånare urbaniserad, vilket gör den tätortsnära skogen till en väldigt viktig resurs. Det finns runt 22,7 miljoner hektar produktiv skogsmark i Sverige, varav ungefär 502 000 hektar tillhör tätortsnära produktiv skogsmark. Största andelen av den tätortsnära skogen ägs av privata markägare. Skogens betydelse för människors välbefinnande har uppmärksammats mer och mer på senare år och under-sökningar har visat att vistelser i naturen kan ha positiva effekter både på människans fysiska och psykiska hälsa. En skog har många olika värden som bör tas hänsyn till, speciellt en tätortsnära skog som ofta har ett högt nyttjandetryck jämfört med en produktionsskog. Många faktorer måste därför tas i beräkning då skötselåtgärder skall utföras i en tätortsnära skog. Inom Sundsvalls kommun finns en relativt bra samstämmighet då, det gäller åsikter om skötseln av de tätortsnära skogarna, mellan dem som äger och utför skötseln samt nyttjarna av områdena. Den större delen av nyttjarna är relativt nöjda med hur skogarna sköts idag och markägare samt skogliga aktörer i viss utsträckning försöker ta hänsyn till allmänhetens önskningar, exempelvis önskningar som att slippa hyggen, ha relativt välskötta områden där det är lätt att vistas och där stigar och dylikt ej är sönderkörda. Det finns emellertid även områden/frågor där det går att se ett gott försök till samstämmighet, bland de olika intressenterna, men där det inte riktigt har fungerat. Främst då det kommer till informations-utbyte mellan de skötselansvariga och nyttjarna, angående skötselåtgärder, och möjligheter för nyttjarna att få vara med att påverka dessa skötselbeslut. Framtiden för den tätortsnära skogen var svårt för intressenterna att sia om, men majoriteten är överens om att någon form av förändring kommer att ske. Hur denna kommer att se ut finns det många olika åsikter om. Några tror på en positiv förändring med en mer engagerad och kunnig allmänhet som ställer större krav på markägare och skogliga aktörer, andra tror att de skogliga aktörerna själva kommer att bli mer medveten om den tätortsnära skogens värde. Ett litet antal intressenter tror att förändringen kommer att vara av ett negativt slag, där den ekonomiska vinsten kommer att få allt större betydelse och således kommer hänsynen att bli lägre. Den tätortsnära skogen innehåller många olika värden, som sociala och ekonomiska, och det är även i framtiden viktigt att man försöker fokusera på att hitta ett bra samspel mellan konsumenter, producenter och de naturliga förutsättningar som skogslandskapet erbjuder. Det för att den tätortsnära skogen skall nyttjas aktivt och människorna skall kunna dra nytta av alla de positiva egenskaper som den bidrar med, men även för att den skall kunna generera en bra ekonomisk avkastning till markägare och skogliga aktörer.