Lekfulla landskap : utveckling av kommunala lekplatser ur ett hållbarhetsperspektiv

Abstract: Syftet med detta arbete är att undersöka vad hållbarhet innebär när det gäller utveckling av lekplatser i kommunal regi. För att försöka uppnå syftet utgår undersökningen ifrån tre olika nivåer som på varierande sätt kan tänkas beröra och påverka en kommunal lekplatsutveckling – Lekplatsens egenskaper, Geografisk kontext samt Kommunala strategier. Då helheten är viktig, är förhoppningen att indelningen av lekplatsens olika nivåer gör att den behålls. Undersökningen ligger sedan till grund för ett framtaget planeringsverktyg som kan används som stöd i samband med en hållbar kommunal lekplatsutveckling. Genom främst litteraturstudier undersöks vilka kvaliteter som är utmärkande för hållbara lekmiljöer utomhus, vilka faktorer som behöver synliggöras i den geografiska kontexten för att en kommun ska kunna tillgodose vardagsnära lekmiljöer samt vilka strategier en kommun kan tänkas ha i samband med en hållbar lekplatsutveckling. De kvaliteter som enligt studierna är utmärkande för hållbara lekmiljöer utomhus är Platsens kvaliteter och påverkbarhet (varierad topografi, lekbar vegetation och löst material), Inkludering (lekredskap och deras integration i landskapet, tillgänglighet och mötesplats), Möjlighet till omvärldsförståelse (tid och förändring, ekosystemtjänster och naturliga material) samt Karaktär (rymlighet, rumslighet och variation). Faktorer som behöver synliggöras i den geografiska kontexten för att en kommun ska kunna tillgodose vardagsnära lekmiljöer enligt studierna är Platsspecifika egenskaper (tillgång och närhet, placering och omgivning samt barns möjlighet till egna platser). Strategier som en kommun kan tänkas ha i samband med en hållbar lekplatsutveckling är Barnvänlighet (barnperspektiv, barns perspektiv och delaktighet) samt Metoder (samarbete, ansvar och rutiner). I arbetet utformas ett planeringsverktyg som bygger på de kvaliteter, faktorer och strategier som är utmärkande för hållbara lekmiljöer utomhus. Enligt undersökningen bör lekplatser dock ses i ett större sammanhang istället för i enskilda enheter. Det framtagna planeringsverktyget kan därför, med fördel, användas som ett underlag för att säkra attraktiva lekmiljöer vid exploatering av nya bostadsområden samt vid inventering och utveckling av befintliga bostadsområden. Dessutom kan verktyget användas som ett stöd vid planering och utveckling av exempelvis sammankopplade lekstråk som förbinder lekplatser genom gång- och cykelvägar. Förhoppningsvis fångas då många av de kvaliteter, faktorer och strategier upp som kan förknippas med en hållbar lekplatsutveckling. Planeringsverktyget för kommunala lekplatser är uppdelad i två delar - en teoretisk och en praktisk del - där den första delen består av det samlade resultatet från undersökningen och som används som mall vid själva inventeringen. Den andra, mer praktiska delen, innehåller en slags blankett för ifyllnad av resultatet från inventeringen. I arbetet testas verktyget på två stadsdelslekplatser i Varberg för att demonstrera hur planeringsverktyget fungerar. I den avslutande delen av arbetet diskuteras bland annat hållbarhetsbegreppet kontra barnvänlighet och om en hållbar utveckling hade kunnat främjas genom barnvänliga åtgärder.