Värdering av träd i urban miljö : en jämförelse mellan fem olika trädvärderingsmodeller

Abstract: Träd är värdefulla och de är en stark symbol för oss människor. Träden är inte bara vackra att se på, de är en förutsättning för vårt liv. De har arkitektoniska, tekniska och ekologiska funktioner som vi människor behöver för att överleva. I staden där de hårdgjorda ytorna tar över allt mer har de gröna träden kanske en ännu större roll att spela. Trädvärdering har stor betydelse för att medvetandegöra trädens värde i den urbana miljön. I och med att träden får ett ekonomiskt värde är det lättare visa hur värdefulla de är. Hur värderingen är utförd och hur det ekonomiska värdet beräknas är helt avgörande för värderingen. Det vanligaste sättet att värdera stora träd är med hjälp av olika matematiska formler som sätts ihop till en värderingsmodell. Följaktligen har värderingsmodellens synsätt och uppbyggnad stor betydelse. Trädets värde påverkas av hur begreppet värde definieras. Det kan bestämmas på olika sätt beroende på vilken bransch som avses. Inom skogsindustrin är virkesvärdet ett vanlig begrepp och inom företagsekonomin förekommer substansvärde ofta. För värdering av träd i urban miljö diskuteras funktionsvärdet som en avsevärd del av det totala värdet. Även värderingssituationen påverkar trädets värde, exempelvis i planeringssammanhang eller vid skadereglering. Syftet med det här arbetet har varit  att genom litteraturstudier, undersöka vilka parametrar som har betydelse för trädvärderingen och  att tolka hur en trädvärderingsmodell är uppbyggd samt  att jämföra fem olika trädvärderingsmodeller. Trädvärderingsmodellerna som jämförts är Alnarpsmodellen, VAT03, CAVAT, TFM och Stritzkes modell. Modellerna har beskrivits och jämförts med fokus på övergripande gemensamma parametrar. Basvärdet är en sådan gemensam beståndsdel. Det består en storleksfaktor och någon form av prisfaktor, det kan vara inköpspriset eller tabellvärde som innehåller ett pris. Förutom basvärdet ingår en bedömning av trädets skador som ett tecken på trädets hälsotillstånd i trädvärderingsmodellerna. Trädets placering, dess ålder samt estetiska värden är parametrar som återkommer i modellerna och som diskuteras i arbetet. Trädets värde är inte samma sak som kostnaden för ett träd, värderingen uttrycker en för väntning. Det gör att personen som värderar har förmåga att styra trädets värde genom personliga preferenser. Dessutom har samhällets värdegrund stor påverkan på värderingspersonen och allmänhetens synsätt på träd och dess värde. För att få en trovärdig bild av trädvärdering så bör den vara lika oavsett vem som värderar. Hela trädvärderingsproblematiken skulle må bra av att kontinuerligt använda samma modell i de situationer som kräver en värdering. Det gör att enskilda parametrar kan utvärderas och sedan utvecklas till att bättre passa in på verkligheten.