Redovisningskonsultens och revisorns betydelse för information i förvaltarberättelser vid konkurs : en studie utifrån revisionspliktens avskaffande

Abstract: När ett företag går i konkurs ska en konkursförvaltare anlitas för avveckling av gäldenärens verksamhet. Konkursförvaltaren upprättar en så kallad förvaltarberättelse. Den beskriver konkursboets tillstånd och orsakerna till konkursen. I problembakgrunden diskuteras hur revisionspliktens avskaffande har lett till sämre redovisningskvalitet för småbolag. Småbolag som valt bort revisor saknade ibland kunskap om vilket ansvar det innebär att vara företagare, exempelvis skyldigheten att upprätta en kontrollbalansräkning, när det egna kapitalet understiger hälften av det registrerade aktiekapitalet. Det riskerar att leda till mindre information i förvaltarberättelsen och en ökad osäkerhet för konkursförvaltaren. Ett antal arbeten har tidigare studerat konsekvenser av revisionspliktens avskaffande, men inget har behandlat revisionsplikten från konkursförvaltarens perspektiv. I studien undersöks hur konkursförvaltarberättelsens informationsvärde och användbarhet påverkats av om aktiebolagen har anlitat redovisningskonsult eller revisor. För att analysera förvaltarberättelsens detta har jag utgått ifrån teorier kring revision och redovisning. I teorin beskrevs revision som försäkran, förbättring, försäkring och legitimering. Redovisningsteorin beskrev redovisning som viktig för informationsvärdet mellan företaget och dess intressenter. För att redovisningen skall vara användbar måste den vara relevant, tillförlitlig och jämförbar. Uppsatsen är en kvantitativ studie eftersom syftet är att undersöka statistiska samband. Det empiriska materialet som användes är 160 förvaltarberättelser publicerade mellan 2012-12 - 2015-07. För att analysera studiens syfte undersöktes förvaltarberättelsens information och användbarhet med utgångspunkt i revision och redovisning genom att studera tillgångar, skulder, tid för konkursprocessen och möjlighet till återvinning. Förvaltarberättelsens informationsvärde undersöktes genom att mäta b.la. fullgörandet av bokföringsskyldighet enligt lag och upprättandet av KBR. Detta jämfördes mot anlitandet förekomsten av redovisningskonsult och revisor i konkursbolagen. Resultatet visar att brist på omsättning och lönsamhet är de två vanligaste orsakerna till att konkursbolagen hamnar på obestånd. Egen ansökan och Skatteverket är de två vanligaste parterna som skickar in konkursansökan. Redovisningskonsulten och revisorn kan tillsammans ge positiva effekter på fullgörandet av bokföringsskyldighet jämfört med var och en för sig. Vid en jämförelse mellan redovisningskonsult och revisorn fanns en tendens att konsulten i högre grad bidrog till fullgörandet av bokföringsskyldighet. Sammantaget visar data att en redovisningskonsult eller revisor i få fall påverkar företagen att upprätta KBR, trots bolagens skyldighet enligt lag. Genom att mäta skulder i förhållande till tillgångar visar resultatet att konkursbolag som inte anlitat revisor i snitt är tio gånger mer skuldsatta jämfört med konkursbolag där revisor anlitats. Sammantaget visar studien att redovisningskonsulten tillsammans med revisorn bidrar med det bästa informationsvärdet och resultatet för förvaltarberättelsen, vilket är betydelsefullt för konkursförvaltarens granskning av konkursbolag.