Vikten av genetisk variation inom stadsträdsbeståndet

Abstract: Träd är av stort värde för våra urbana miljöer. Utöver deras estetiska värden bidrar de med en mängd olika ekosystemtjänster. Därmed är det av stor vikt att stadsträdsbestånden bibehåller god hälsa och bevaras. På senare år har dock skadedjurs- och sjukdomsangrepp blivit allt vanligare och till följd av homogenare trädbestånd har förödelsen blivit stor runt om i världen. För att förhindra liknade förödelser i framtiden krävs förändring. Idag läggs det stort fokus på att arbeta med artdiversitet och det har tydliggjorts att det är av stor relevans att använda olika arter vid planeringen. Men ett annat ämne som väckts under de senaste åren är vikten av genetisk variation för ett hållbart trädbestånd, något som inte fått lika stort fokus som artdiversitet än men som anses väl så viktigt enligt bland annat Naturvårdsverket (Andersson et al., 2007 [online]). Målet med examensarbetet är en vetenskaplig beskrivning som förtydligar vikten av genetisk variation inom stadsträdbestånd samt hur man som landskapsarkitekt kan tillämpa det. Syftet är att utgöra en del i diskussionen kring ämnet och att väcka en nyfikenhet kring frågor om genetisk variation för att göra fler människor medvetna om dess betydelse. Uppsatsens fokus har därför legat på att ta reda på varför genetisk variation behövs, hur man som landskapsarkitekt kan arbeta för en ökad genetisk variation och om ett genetiskt varierat material är relevant i alla lägen. Metoderna för att svara på mina frågeställningar har bestått av dels en beskrivande litteraturstudie och dels en praktisk fallstudie. För att besvara uppsatsens frågeställningar har fokus lagts på tre ämnen som den genetiska variationen diskuterats utifrån: sjukdomsresistens, klimatanpassning och estetiskt värde. För att förankra studien i verkligheten utfördes en fallstudien av två alléer vid Övedskloster. Stora allén bestående av klonade träd och Tvärallén bestående av fröförökade träd analyserades för att undersöka positiva och negativa aspekter hos de båda samt skillnaderna dem emellan. Litteraturstudien visar att en genetisk variation inom stadsträdsbestånden är av stor vikt för en hållbar framtid. De tre fokuspunkterna sjukdomsresistens, klimatanpassning och estetiskt värde påverkas alla positivt av en genetisk variation. Resultaten visar dock även en komplexitet för hur en ökad genetisk variation ska äga rum, hur utvecklandet av nytt material ska ske samt om plantskoleindustrin eller landskapssektorn ska ta det största ansvaret. Under arbetets gång har även förståelsen för att mer utbildning krävs inom ämnet, för att göra fler människor medvetna om problemet med utarmningen av den genetiska variationen, kommit till min insikt. Utbildning är essentiellt för att fler ska börja använda sig av träd med stor genetisk variation och på så sätt även öka efterfrågan. Tillsammans med fallstudien har slutsatser kunnat dras för i vilka situationer det som landskapsarkitekt är relevant att använda sig av ett material med stor genetisk variation och i vilka situationer det inte lämpar sig. Resultaten visar att en genetisk variation bör tas i åtanke vid planerandet av stadsträdsbestånden. Detta eftersom träd med stor genetisk variation kan bidra till att bilda hållbara urbana miljöer som är motståndskraftiga emot framtida förändringar, samtidigt som träden även bidra med förstärkt identitet och variation till växtplatsen.