Law and Culture in Conflict: A Legal Study of Dowries and Domestic Violence

Abstract: Våld mot kvinnor är ett av de mest allvarliga brotten mot internationella mänskliga rättigheter i världen. Det bekräftar underordningen av kvinnor, den patriarkatiska normgivningen och den otillräckliga implementationen av mänskliga rättigheter. Det här arbetet utreder vad våld i hemmet består av i Indien och i Sverige. I Indien är detta fokuserat på dowry-våld och i Sverige är ”vanligt” våld i hemmet och hedersrelaterat våld prioriterat. Därefter undersöks vad stater har gjort legislativt på detta område då det är staters ansvar att vidta erforderliga åtgärder och stoppa våld mot kvinnor, och det finns inga legitima ursäkter att ignorera denna skyldighet. Detta leder till en diskussion om rollen för universella mänskliga rättigheter och kultur. Slutsatsen är att olika former av våld i hemmet inte ska separeras då de delar samma grunder; maktstrukturer i samhället och familjen, såväl som underordningen av kvinnor. Därav borde en enda lösning, d.v.s. internationella mänskliga rättigheter, vara ett lämpligt system för att förbättra problemet. Arbetet efterforskar emellertid de två olika ståndpunkterna på detta ämnesområde uttryckt av mänskliga rättigheter universalister och kulturella relativister. Detta kan bli sammanfattat som en konflikt mellan de som tror att det existerar universella mänskliga rättigheter och de som tror att mänskliga rättigheter tar sitt utryck beroende på deras kulturella miljö. Frågan är huruvida internationella mänskliga rättigheter är i konflikt med kultur eller om de måste ta sedvanor i beaktande för att vara effektiva. Svaret kan vara att det måste finnas en balans mellan de två motsatta polerna och ha både konceptet ”olikhet” for kulturella varianter och hänsyn till ”samma” för att skapa normativ auktoritet. Oavsett detta är slutsatsen att den tidigare attityden att ignorera kvinnors mänskliga rättigheter, eller vad brott mot dem berodde på, är en dåtida förseelse. Avmarginaliseringen av problemet har lett till tron att kvinnors rättigheter är mänskliga rättigheter sedan Wiendeklarationen och handlingsprogrammet från 1993. Oberoende av detta, normgivningen är bara ideologisk om den inte följs av regeringsinitiativ, utbildning av allmänheten och mer forskning på området. Det är viktigt att bekräfta att mäns våld mot kvinnor inte bara händer någon annanstans, utan är en realitet i hela världen, vilket tvingar kvinnor till en särskild roll och förhindrar dem från att åtnjuta sina grundläggande mänskliga rättigheter. Detta arbete är menat att förklara, utreda och analysera denna situation.