Fetma hos katt : effektiv bantning och bibehållen vikt

Abstract: Övervikt och fetma är ett vanligt förekommande och globalt växande hälsoproblem hos katter. Studier har visat att fetma hos katt kan ge upphov till följdsjukdomar vilka kan få allvarliga konsekvenser. En litteraturstudie utfördes för att ta reda på fakta om övervikt och dess hälsorelaterade risker hos katt, vad som kännetecknar ett lyckat genomfört viktminskningsprogram samt vilken roll djursjukskötaren har i detta. Områden som behandlas i arbetet är bakomliggande orsaker till övervikt och fetma, när en katt räknas som överviktig, vilka förutsättningar som krävs för en lyckad bantning och för att katten ska bibehålla sin nya idealvikt. Litteraturgenomgången visar att prevalensen för övervikt kan vara upp till 63 procent i en kattpopulation och de största bakomliggande orsakerna till uppkomst av fetma är kastrering, att katten uppnått medelålder eller att det är en hankatt. Detta visar även på vikten av att an-passa utfodringen efter individ. För att kunna göra detta är det viktigt att djursjukskötare har kunskap om nutritionsbehov för katter vid olika livsstadier och tillstånd samt kan förmedla detta på ett bra sätt till djurägare. Den kliniskt mest praktiska och användbara metoden för att bedöma hullet på en katt är en hullbedömningsskala i kombination med registrering av kroppsvikt. För att få en rättvisare bild av fördelningen av fett- och muskelmassa bör dessa kombineras med en muskelbedömningsskala. Ett viktminskningsprogram bör föregås av initial bedömning och innehålla ideal kroppsvikt, dagligt kaloriintag, foderval, tillåtet godis, utfodringsstrategi, aktivitetsplan samt planerad uppföljning. Gällande diet påstås olika näringsämnen gynna viktminskning på olika sätt, detta med varierande vetenskaplig grund. Viktigast är dock att viktminskningen sker på ett så häl-sosamt sätt som möjligt och utan brist på för katten essentiella näringsämnen. Att öka den fysiska aktiviteten för en katt ter sig som en utmaning för många. Med relativt enkla medel som till exempel att placera ut klätterträd, kartonger, tunnlar och leksaker eller låta katten jobba för maten kan dock stimuleringen till fysisk aktivitet ökas. Viktminskningsprogrammet ska vara individualiserat, praktiskt och genomförbart relaterat till ägarens förmågor och livsstil. Oavsett hur bra viktminskningsprogrammet är kommer viktminskningen inte lyckas om det inte efterföljs. För att få så bra följsamhet som möjligt är det viktigt att förbereda djurägarna på de förändringar som kommer att krävas samt ge dem rim-liga förväntningar gällande tidsramen. Det är också viktigt att anpassa viktminskningsprogrammet i den mån det går efter djurägarens och kattens önskemål och preferenser. Dessutom bör djurägaren informeras om att livslång övervakning av kattens kaloriintag ofta krävs och att det handlar om en livsstilsförändring för såväl katten som djurägaren.