Interaktionsbeteenden hos vårtsvin (Phacochoerus africanus) mot människor i Kenya

Abstract: Vårtsvin (Phacochoerus africanus) har en komplex beteenderepertoar. De vuxna individerna lever naturligt i matriarkala grupper och populationens dynamik påverkas av mänskliga aktiviteter. Vårtsvin kommer i kontakt med människor eftersom de föredrar mark som har blivit påverkad av människor, exempelvis gräsmattor eller rancher. Utanför Masai Maras National Reserve, på det stängslade Kichwa Tembo Lodge, lever en population halvvilda vårtsvin. Målet med den här studien var att observera vårtsvinens beteende under interaktioner mellan vårtsvin och människor samt att analysera inverkan av samexistensen mellan vårtsvin och människor. Observationerna varade i tio dagar och endast vuxna individer observerades. Fokaldjursobservationer, där en individ observerades åt gången, med intervallstudie med momentan registrering, där ett beteende registrerades per minut, användes. Under pågående intervallstudie genomfördes en kontinuerlig studie, där varje beteende registrerades varje gång det förekom, med fokaldjursobservation som registrerade interaktionsbeteenden. Attacker mot människor med definitionen fysisk kontakt eller försök till stångning förekom inte och beteendet som förekom till störst andel var att vårtsvinen inte visade någon reaktion alls på människor inom en radie på tre meter. Inga statistiska analyser var möjliga att göra eftersom det var för få observationer registrerade. Studiens metod var inte användbar för att besvara studiens syfte att analysera interaktioner mellan vårtsvin och människor för olika kategorier vårtsvin och människor, men den leder till diskussion. Suggorna försvarar sina kultingar mot hot och dynamiken i populationen är instabil under parningssäsongen, vilket kan påverka vårtsvinens beteende under den specfika säsongen. Tillgängligheten på föda och skydd mot predatorer samt trygghet för parning och ungvård påverkar vårtsvinens val av habitat. Mänskliga aktiviteter påverkar djurs beteendeutveckling vilket resulterar i konsekvenser för bevarandet av arter. Slutsatsen är att mer forskning är nödvändig för att analysera beteenden under interaktioner mellan vilda djur och människor för att förstå möjligheterna till samexistens med färre konflikter.