Grannskapsidéer i fysisk planering : en studie om grannskapsidéer i svensk planering!

Abstract: Temat för uppsatsen är grannskapets betydelse för dagens fysiska planering. Syftet är att undersöka hur den fysiska planeringen i Sverige påverkats av grannskapsidéer. Uppsatsen syftar även till att skapa en förståelse för om och hur grannskapsidén tar sig uttryck i dagens fysiska planering. Följande fråga har använts för undersökningen; ! ! • Vad innebär grannskapsidén i dagens fysiska planering? För undersökningen har planeringsprojektet Vallastaden i Linköping valts som fallstudie. Det empiriska materialet som analyserats består av två nivåer: utformningsnivå och idénivå. På utformningsnivån består dokumenten av planbeskrivningar och kvalitetsprogram, medan det på idénivå består av idéprogram. Vid analysen har en innehållsanalys valts med syfte att analysera grannskapsidén i fysisk planering. Analysen av dokumenten har genomförts utifrån nyckelord som valts utifrån den teoretiska utgångspunkten som utgörs av grannskapsenheten. Sedan har resultatet från analysen använts i diskussion gentemot den tidigare forskningen om grannskapsidén i fysisk planering, för att besvara frågeställningen. ! Analysen visar att det är de sociala idéerna som varit i fokus, där den fysiska strukturen, bl.a. genom gemensamma utrymmen och funktioner, ska ge upphov till sociala effekter som möten, sociala kontakter, minskad anonymitet, aktivitet och sociala nätverk. Analysen visar vidare att de gemensamma funktionerna syftar till att boende ska vara delaktiga i området och vara medbestämmande. Materialet uttrycker grannskapsplanerings tankar med sociala hållbara enheter, med liknande motiveringar som för grannskapsidealet på 1940-talet och 1970- talet. Det empiriska materialet kopplas dock även samman med stadsidealet. Där är det dock inte längre 1940-talets och 1970-talets begrepp om grannskapet som är aktuella, utan snarare stadsidealet som begrepp som framhävs. ! De slutsatser som kan dras är att grannskapsidén används i dagens fysiska planering, men att den inte helt stämmer överens med de tidigare idéerna. Det finns dock starka influenser av dem, framför allt när det gäller småskalighet och miljöer som syftar till att skapa möten.