Landskapanalys i vägprojekt

Abstract: Detta examensarbete har uppförts vid institutionen för stad och land, SLU, Ultuna, under vårterminen 2010, i samarbete med Vectura Consulting AB. Syftet har varit att ta reda på hur praktiker går till väga för att utföra landskapsanalyser i, samt att undersöka landskapsanalysernas roll, genom vägprojekt. Jag har under arbetets gång förstått att landskapsanalys i vägprojekt är ett större och mer omdiskuterat ämne än vad jag först anade när jag intresserade mig för ämnet. Därför har arbetets omfattning ökat under våren, och jag har kommit att behandla fler ämnesområden än mina två ursprungliga syften. Slutsatsen vad gäller mina syften är kortfattat att alla projekt är unika, varför det inte finns någon generell sanning kring metodiken vid genomförande av landskapsanalyser. Vilken roll landskapsanalysen har i vägprojekt beror bland annat till stor del på projektledaren. Arbetet består av tre delar, vilka sammanfattas nedan. Jag har främst använt mig av litteraturstudier och intervjuer för faktainsamling, men även deltagit i en workshop där landskapsanalyser i infrastrukturprojekt diskuterades för Vägverkets räkning. Del ett i arbetet behandlar landskapsanalyser ur ett allmänt perspektiv utan koppling till vägprojekt. Jag har samlat fyra författares syn på vad landskapsanalys är och vad de anser att landskapsanalyser bör användas till. Utifrån definitioner på begreppen landskap och analys kan landskapsanalys sammanfattat sägas vara ett tillvägagångssätt att förklara ett område i staden eller på landet innehållande en serie fenomen och element som tillsammans upplevs som en helhet. Landskapsanalys är ett brett begrepp där analyser av olika slag kan rymmas in. Historisk analys, rumslig analys, områdesanalys med flera kan alla göras med landskapet som arena, och får per automatik benämningen landskapsanalys. En sammanfattning av en rad sådana analyser finns i del ett. Jag har också beskrivit naturmiljö och kulturmiljö som exempel på två aspekter som är vanliga i landskapsanalyser. I del ett finns också en sammanfattning av LCA – Landscape Character Assessment, som exempel på en metod för landskapsanalys. I reflektionen diskuterar jag den problematik jag stött på vad gäller att definiera begreppen: landskap, naturmiljö, kulturmiljö, landskapsanalys och metod. I del två behandlas ämnesområdena väg och vägprojekt, där jag dels har sammanfattat några av de omständigheter vilka det arbetas efter i vägprojekt, med början i Sveriges väghistoria. Från dåtidens sommarvägar på åsar och vintervägar på frusna sjöar till dagens mötesseparerade 2+1-vägar. När vägar byggs i dagsläget är god vägarkitektur viktigt att tillgodose. För att uppnå detta projekteras vägar både utifrån ett trafikant- och ett åskådarperspektiv. Benny Birgersson förklarar god vägarkitektur som: "att skapa väl utformade vägmiljöer till glädje för såväl trafikanter som omgivning" (Birgersson, 2006, s.9). Sedan beskriver jag vägprojektprocessens fyra stadier: förstudie, vägutredning, arbetsplan och bygghandling. Med utgångspunkt i Vägverkets handböcker har jag beskrivit och redovisat de rekommendationer vad gäller landskapsanalys i vägprojekt, gestaltningsprogram samt MKB (miljökonsekvensbeskrivning). I dagläget har landskapsanalyser starka kopplingar till gestaltningsprogram och MKB, och utförs främst i vägprocessens andra och tredje skede: vägutredning respektive arbetsplan. I förstudien finns inga krav på att landskapsanalyser tas fram. Detta medför en viss problematik vad gäller att få ett "helhetsgrepp" om landskapets förutsättningar och om landskapet tål en väg av det slag som är aktuellt i projektet. Jag har studerat tre vägprojekt, ett för vardera av vägprocessen tre första stadier. Som förstudieprojekt har jag valt E4, förbi Kalix, för vägutredning E20, Vårgårda – Alingsås och för arbetsplan väg 56, Stingtorpet – Tärnsjö. I reflektionen diskuterar jag några av de problem jag har uppmärksammat under tiden för arbetet genom att läsa och prata med yrkeskunniga inom ämnet. Del tre är en sammanställning av de fem intervjuer jag har haft under våren med, inom ämnet, verksamma landskapsarkitekter. Intervjuerna är sammanfattade efter gemensamma ämnesområden som diskuterades under intervjuerna. Några av dessa ämnen är: landskapsarkitekten och vår styrka yrkesmässigt, landskapsanalysens roll i vägprojekt, metodik för hur landskapsanalyser genomförs och helheten. I reflektionen har jag skrivit ner mina tankar kring de nämnda ämnesområdena. Arbetet avslutas med en diskussion där jag bland annat diskuterar vad landskapsanalys är, landskapsanalysens roll i vägprojekt samt landskapsanalysens koppling till god vägarkitektur och gestaltningsprogram/MKB.