Socialt entreprenörskap på landsbygden : en källa för inspiration, engagemang och socialtvärdeskapande

Abstract: För att uppnå målet med en levande landsbygd i Sverige finns ett antal åtgärder och program vilka syftar till att utveckla landsbygden. Trots detta karaktäriseras den svenska landsbygden av urbanisering, låg ekonomisk tillväxt och avveckling av mjölkföretag. Ur ett globalt perspektiv står svenska livsmedelsproducenter på landsbygden inom de gröna näringarna inför stora konkurrenskraftsutmaningar. Antalet mjölkföretag har halverats på tio år och det är något som inte sker i linje med målet om en levande och livkraftig landsbygd. Landsbygden står för en central del av den hållbara utvecklingen. Utarmningen av mjölkföretagen innebär negativa miljökonsekvenser och därmed kan inte en hållbar samhällsutveckling nås. På senare tid har det lokala näringslivet på landsbygden tagit större ansvar för landsbygdens utveckling genom exempelvis socialt entreprenörskap utöver statliga program och åtgärder. Detta kan skapa förutsättningar för landsbygdens utveckling och därmed bidra till en hållbar samhällsutveckling och en levande landsbygd. Mjölk är tjockare än vatten är ett tydligt exempel på ett sådant projekt där näringslivet och människor i bygden kraftsamlat för att utmana trenden om en utarmande landsbygd och mjölkföretagarnas svåra situation. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur ett socialt entreprenörskapsprojekt kan konstrueras och skapa förutsättningar för landsbygdens utveckling. Att bidra med kunskap på detta område är fundamentalt eftersom viktiga utvecklingsmöjligheter för landsbygden annars kan gå förlorade. Villkoren för att projektet mjölk är tjockare än vatten ska fungera utreds med hjälp av de tre teorifälten nätverk, kontext och värdeskapande. Uppsatsen antar en kvalitativ ansats och utreder frågeställningarna med hjälp av en fallstudie av projektet mjölk är tjockare än vatten i Åredalen. Kvalitativa intervjuer har genomförts med flera intressenter för att förstå projektet och dess inverkan i Åredalens landsbygd. Uppsatsen avgränsas till fyra intressenter, den geografiska platsen Åredalen och till ett enskilt fall. Uppsatsen argumenterar för att det finns fyra viktiga villkor som karakteriserar fallet och dess funktion. Villkoren är engagemang i flera led, legitimitet, en geografisk katalysator och enkelheten i administrationen. Dessa villkor har varit betydande för projektets utformning, implementering, förvaltning och därmed funktionsduglighet. Projektet bidar med förutsättningar för landsbygdens utveckling i flera samhällssegment. Resultaten i uppsatsen är inte nödvändigtvis applicerbara i andra liknande kontexter, dock bidrar uppsatsen med viktig kunskap om hur näringslivet och människor på landsbygden kan skapa förutsättningar för landsbygdens utveckling. Slutligen kan fallet beskrivas som en källa för inspiration, engagemang och socialt värdeskapande.