Barn-djurinteraktioner i svenska grundskolan : sker det och varför?

Abstract: Forskning har visat på goda effekter hos barn som har djur i sin omgivning. Barn som har en hög tillgivenhet till djur i hemmet visar bland annat en större empati och mer prosociala beteenden än barn som har lägre tillgivenhet till sina djur eller barn som inte har djur i hemmet. Denna effekt har även visat sig hålla i sig till vuxen ålder. Studier visar att en hunds närvaro i ett klassrum kan påverka eleverna så att de får högre kognition, större empati, visar mindre aggressivitet och blir bättre socialt interagerade. Kombineras hundnärvaro med social träning för barnen blir effekten att barnen visar ännu mindre aggressivitet än om barnen endast får social träning. Det har visats att goda attityder mot djur generaliseras till människoriktad empati. Efter att barn i årskurs fyra fick genomgå humanundervisning om hur djur bör hanteras och tas om hand, under ett år, visar en studie att eleverna hade mer goda attityder mot djur och mer empati mot människor än de elever i årskurs fyra som inte genomgått humanundervisning. Denna effekt kvarstod även ett år efter att programmet hade avslutats. I den här studien har det undersökts om, hur och varför barn-djurinteraktioner sker i svenska grundskolans årskurser 1 till 6. En enkätstudie utfördes där 74 grundskolor från hela landet svarade. Studien visade att flest skolor låter eleverna, sällan oftare än en eller två gånger om året, göra studiebesök där de får träffa främst lantbruksdjur som de får se på, klappa på, hålla i och mata. Djur som bor på skolan får eleverna träffa oftast men detta sker på endast ca 20 % av skolorna. Dessa djur är framför allt akvarie- och terrarielevande djur och dessa får eleverna främst se på, mata samt rengöra djurens utrymmen. Skolornas syften med barn-djurinteraktionerna är främst att lära barnen om djurens värde och behov och att barnen uppskattar kontakten. Skolornas syften är även att de vill uppnå skolverkets författningssamlings mål med vad en elev som går ut femte klass ska kunna. I målen ingår det att eleven ska kunna känna igen och namnge några vanligt förekommande djur samt kunna ge exempel på livscykler hos några djur och deras olika stadier. Andra syften skolorna hade, om än inte lika tydliga, var att öka social och motorisk utveckling, lära barnen om matens ursprung och en del ansåg även att det inte fanns något speciellt syfte med interaktionerna. Mer än hälften av de svarande ansåg att det borde ske mer barn-djurinteraktioner i skolan och nästan 85 % ansåg att djur kan hjälpa barnen i deras utveckling och inlärning som till exempel öka ansvarstagande, öka empati och social förmåga, öka förståelse och respekt för naturen och livsbetingelser men även att djuren ger en lugnande effekt på barnen. Över tre fjärdedelar anser dock att det finns hinder och där nämndes främst allergier. Andra hinder var praktiska problem, så som vem som skulle ta hand om djuren under lov och helger, begränsningar av tid och ekonomi och vissa barns rädslor. Resultaten i denna studie överrensstämmer till stor del med tidigare studier som är utförda i Kanada och USA, förutom att barn-djurinteraktionen på skolorna verkar vanligare i USA och att det verkar som att allergier ses som ett mycket större problem i svenska grundskolor.