Biodiversitet som förebyggande åtgärd : IPM-strategier för grönsaksodling på friland

Abstract: Biodiversiteten i odlingslandskapen är på stadig nedgång, bland orsakerna till detta finns användandet av kemiska växtskyddsmedel och årlig jordbearbetning. Att biodiversiteten minskar är ett hot mot vår framtida odling i dessa landskap då vi är beroende av mångfalden för ett uthålligt produktionssystem. Sedan 2014 är det lagkrav att jobba med integrerat växtskydd, IPM, i Sverige. IPM är ett arbetssätt som utifrån ekologisk kunskap förebygger och lindrar angrepp av skadedjur och sjukdomar med målet att minimera användningen av kemiska växtskyddsmedel. Detta arbete syftar till att ge ett helhetsperspektiv på den ekologiska teorin som ligger till grund för ekosystemtjänster med en förebyggande funktion, samt att ge en vägledning till de åtgärder som kan sättas in för att utnyttja dessa i frilandsproduktion av grönsaker. En sammanställning av den ekologiska teorin gjordes enligt en modell bestående av fyra delar; landskapsdiversitet, sourceområden och konnektivitetszoner, åtgärder för specifika arter och funktionell biodiversitet på gårdsnivå. En fallstudie utfördes i samarbete med Wirahill AB för att kunna sätta de fyra delarna av modellen i ett praktiskt sammanhang. Möjligheterna och tillvägagångssätten för att utnyttja biodiversitet i förebyggande syfte är många och åtgärderna måste anpassas till de förutsättningar som finns på varje fält. En förhöjd biodiversitet kan förse naturliga fiender med viktiga resurser så som skydd, alternativt byte, nektar och pollen. Dessa behov kan tillgodoses genom att spara på tidigt blommande växter, minskad jordbearbetning, att ha obesprutade kantzoner och införa skalbaggsåsar eller blomsterremsor. Att utnyttja marginalmark som fält- och vägkanter samt vändtegar är ett bra sätt att höja biodiversiteten utan att kompromissa med rationaliteten på gården.