Implementering av Skogliga Grunddata i hprGallring vid andragallring

Abstract: Gallring är en av de skogsvårdsåtgärder som utförs i våra skogar för att bemöta de olika skogliga mål som skogsägarna har för sin skog. I Sveriges skogar så utförs gallringsåtgärder på ca 400 000 hektar årligen. För att säkerställa att gallringsåtgärden på de olika bestånden har utförts efter de villkor och mallar som ska följas samt utförts efter skogsägarens mål med skogen är uppföljningsarbetet efter åtgärderna en viktig stolpe i ett ansvarsfullt skogsbruk. Detta uppföljningsarbete har under lång tid utförts manuellt i fält, vilket det har funnits brister i och med bland annat stickprovsutförande som ej varit rättvisande för hela åtgärden. Det var detta som gjorde att Skogforsk tog fram programvaran hprGallring, ett automatiskt gallringsuppföljnings-program som idag arbetar med tre olika metoder för att bedöma beståndets olika värden, såsom volym, gallringsstyrka och gallringskvot. Två av metoderna är grundade i att beräkna beståndens olika värden utifrån de träd som tas ut i de stickvägar som huggs upp framför skördaren under arbetet. I andra- eller senare gallringar finns inte dessa stickvägsträd att tillgå för hprGallrings beräkningar, då de har huggits ut i tidigare åtgärd. Då använder hprGallring en algoritm som grundar sig på ett samband mellan övrehöjd och grundyta efter gallring, uppbyggd på företagskontrollmätningar för beräkning av kvarvarande bestånd och gallringsstyrka. Denna algoritm har dock inte samma precision som de stickvägsmetoder som programmet har, och informationen den genererar har även påpekats vara missvisande och svårtolkad för skördarförare i andra och senare gallring. I ett annat parallellt projekt som pågår under 2023, utvecklar Skogforsk en anpassad version av hprGallring (algoritm med SGD), för användning vid hyggesfria metoder. Ett av projektets syften är att utvärdera användning av skogliga grunddata (SGD) i beräkning av prognosvariabler för kvarvarande volym och grundyta. SGD, en nationstäckande databas som togs fram genom flygburen laserskanning, som ingångsvärden för dess skogsåtgärder. Det projektet öppnade upp möjligheten att utvärdera om prognoser på kvarvarande skog kan skattas med högre precision i gallring när SGD används för beståndets ingående variabler. Dock har även SGD en viss avvikelse i bland annat sin volymberäkning, då dess laserpunktstäthet har uppskattats till att kunna ha en felmarginal på 20 procent i dessa beräkningar (se Brethvad 2012). Med detta som bakgrund utfördes en försöksstudie med syfte att analysera resultat av gallringsuppföljning med skogliga grunddata som ingångsvärden, samt att jämföra resultaten från de två metoderna, hprHyggesfritt med SGD som ingångsvärden och hprGallrings algoritm, med referensmätta provytor som totalklavats efter andragallring. Resultaten visade att avvikelsen med SGD-metoden var lägre än för hprGallring, men att enstaka provytor stack ut från referensmätningen även för SGD-metoden. Medelvärdet över provytornas avvikelse hamnade på 5 procent för SGD-metoden med ett spann -4 till 19 procent, medan hprGallrings medelavvikelse vart -17 procent med spann -36 till + 16 procent. Dessa resultat överensstämmer med tidigare observationer, såsom att algoritmen i hprGallring missbedömer beståndsvärden en aning i andragallring. Vid signifikanstest på resultaten från de båda metoderna kunde hprGallrings resultat bekräftas underskatta sina volymberäkningar med 95 procent säkerhet, vilket stämmer med tidigare erfarenhet av programmet. Med SGD-metodens resultat kunde ingen signifikans bekräftas då resultaten hade för stor variation mellan över- och underskattning. Fler och framförallt större undersökningar behöver dock genomföras för att ytterligare stärka att hpr-program tillsammans med SGD implementerat som ingångsvärde har bättre precision i sitt resultat än de algoritmerna hprGallring använder idag. SGD-metoden är fortfarande under utveckling och en användarvänlig implementering av SGD i programvaran behövs innan det kan testas i skördarmiljön. Detta för att ge ett enkelt arbetssätt i skogsbruket och möjlighet att tillämpa systemet i större skala.