Beräkning av areal och stående timmervolym i skyddszoner skapade från DTW-index

Abstract: I Sverige bedrivs skogsbruk på en stor del av skogsmarken vilket riskerar att påverka miljön i vattendragen negativt. Lokala utströmningsområden i anslutning till vattendrag har extra stor betydelse för ytvattnets kemi. Störningar i utströmningsområden, såsom körskador och markberedning, kan därför påverka ytvattenmiljön i närliggande vattendrag negativt. Skyddszoner mot vattendrag är viktiga för motverka negativa effekter av skogsbruksåtgärder i anslutning till vattendrag. Trots skyddszonernas viktiga funktion har skogsstyrelsen visat på bristfällig kantzonshänsyn i Svenskt skogsbruk. I och med att Sverige fått en ny högupplöst nationell höjdmodell finns nu möjlighet att beräkna DTW-index (cartographic depth-to-water) med samma upplösning som den ursprungliga höjdmodellen. Utifrån DTW-index kan dynamiska skyddszoner som är hydrologiskt och topografiskt betingade skapas mot vattendrag. I denna studie har de skogliga konsekvenserna av införandet av skyddszoner mot vattendrag skapade utifrån DTW-index undersökts. Som referens användes även en fast 15 meters buffertzon på båda sidor om alla permanenta vattendrag. Konsekvenserna för de fyra skyddszonerna undersöktes på avrinningsområdes nivå för Krycklans avrinningsområde i norra Sverige. Beroende på vilken skyddszon som används så omfattas 63 - 198 hektar eller 2 - 7 % av studieområdets totala areal av skyddszon. Medelvolymen i skyddszonerna varierade mellan 214 m3sk/ha och 294 m3sk/ha. Det innebar att alla skyddszoner hade en högre medelvolym än den omgivande skogsmarken (155 m3sk/ha). Den totala volymen i skyddszoner sträckte sig från 13700 m3sk till 32300 m3sk. Lövskogsandelen för skyddszonerna skapade från DTW-index var högre (31 % -35 %) än för den fasta buffertzonen (29 %) även om skillnaden var liten. Medelvolymen lövskog i skyddszonerna sträckte sig från 51 m3sk/ha till 76 m3sk/ha och den totala volymen från (4800 m3sk till 10100 m3sk). Barrskogsmedelvolymen i skyddszonerna varierade mellan 112 m3sk/ha och 141 m3sk/ha och den totala barrskogsvolymen mellan 8900 m3sk och 22200 m3sk beroende på vilken skyddszon som användes. Den här studien visar att utformandet av nya restriktioner för skogsbruk i närheten av vattendrag i hög grad påverkar arealerna och volymerna som kan komma att omfattas av restriktioner. När policybeslut skall tas som innebär ökade restriktioner vilket minskar möjligheten till att bruka den egna marken är det viktigt att vara medveten om hur restriktionerna påverkar skogsbruket. Med skyddszoner skapade m.h.a DTW-index kan förhoppningsvisutströmningsområden skyddas samtidigt som avverkning och terrängkörning tillåts närmare vattendrag där markförhållandena är goda. Det gör att skyddszonens hydrologiska funktion bör kunna upprätthållas samtidigt som arealen där skogsbruk och terrängkörning inte får förekomma minimeras.