Cykeln som en del av hållbar stadsutveckling : varför & hur?

Abstract: De ökade globala utsläppen av koldioxid och andra växthusgaser har sedan industrialiseringens födelse bidragit till att förändra planetens klimat. Dessa klimatförändringar resulterar bland annat i torka, ökenspridning, havsnivåhöjning och förändringar i ekosystem vilket får allvarliga konsekvenser för många människor. Förenta nationerna har insett allvaret i denna situationen och enats kring behovet av en hållbar utveckling, vilket enligt Brundtlandrapporten från 1987 innebär att dagens utveckling inte ska riskera framtida generationers möjlighet att tillgodose sina behov. I svensk politik ligger fokus för arbetet med hållbar utveckling bland annat på städers utveckling, därmed tillsattes Delegationen för hållbar stadsutveckling. Under fyra års tid var delegationens uppdrag att stimulera arbetet för långsiktigt hållbara stadsmiljöer med minimerad klimatpåverkan som erbjuder hög livskvalitet. Av deras arbete kan man se att glesa strukturer är ett hinder för hållbar stadsutveckling. Idag är många städer glest bebyggda på grund av den urbana expansion som gick hand i hand med massbilismens intåg i mitten av förra seklet. Detta har cementerat ett transportbehov i städerna som gör många beroende av bilen för att ta sig mellan hem, arbete och service. Denna trafiken ger upphov till stora utsläpp, vilket ökar klimatproblemen, men för också med sig mycket direktare konsekvenser. Buller och partiklar från trafiken orsakar stora hälsoproblem i våra städer, bland annat i form av hjärt- och kärlsjukdomar, cancer och stress. Cykeln är ett transportmedel som har stor potential att ersätta bilen för kortare transporter i städerna. Cykeln ger inte upphov till hälsovådliga buller eller utsläpp, därtill ökar den fysisk aktivitet hos befolkningen, vilket ökar folkhälsan och resulterar i stora sjukvårdsbesparingar för samhället. Ur det socioekonomiska perspektivet är cykeln också ett rättvist färdmedel då den inte kräver något körkort och är billig i inköp och underhåll, jämfört med bil och kollektivtrafik. Hur mycket, och till hur stor del, folk cyklar varierar mycket mellan USA, Australien och västeuropeiska länder, som i övrigt är relativt likställda. I de länder med högst andel cykelresor nåddes dessa nivåerna genom en mängd bakomliggande åtgärder, bland annat infrastrukturella satsningar, restriktioner mot motorfordon och kampanjer. Men framför allt är det kombinationen av flera cykelfrämjande åtgärder och restriktioner för motorfordon som resulterar i ett ökat cyklande. En studie av Malmö stads cykelprogram visar att det innefattar de flesta åtgärder som har visat sig vara effektiva. Men om en stor förändring ska ske i hela landet behövs ökat ekonomiskt stöd och satsningar från statligt håll.