Spill vid timotejtröskning : hur mycket spills vid olika körhastigheter?

University essay from SLU/Dept. of Biosystems and Technology (from 130101)

Abstract: Målet med detta examensarbete har varit att göra praktiska tester för att ta reda på vad tröskans hastighet har för betydelse för spillet vid timotejtröskning. I Sverige har det inte tidigare gjorts några omfattande försök just på detta. Under sommaren 2017 har försök gjorts på tre gårdar. Två skakartröskor och en rotortröska har ingått i försöket och spillet har varierat stort mellan trösktyperna, vid olika körhastigheter. Spillet har legat mellan 16 kg/ha som lägst och 238 kg/ha som högst. I Sverige är timotej det mest odlade frögräset med en areal på nästan 4000 hektar. Det är i främst de södra delarna av landet som odlingen dominerar kring slättbygderna, men odlingar sträcker sig ända upp till Gästrikland. Fröråvaran som produceras används mest inom landet för att etablera nya slåtter- och betesvallar. All fröodling kräver stort engagemang och odlaren måste vara insatt i sin odling för att lyckas. Allt timotejfrö är på kontraktsodling och innebär att odlingen besiktigas under odlingssäsongen av Jordbruksverkets utsädeskontroll. Timotej är ett flerårigt gräsfrö som kan skördas flera år efter varandra. Vanligast är att man skördar två till tre år, därefter avtar skörden såpass att det inte längre är motiverat att ha kvar gräsfrövallen. Timotejfrö skördas i vanliga fall på två sätt, direkttröskning eller efter strängläggning. Efter skörd så finns det risk för att fröpartiet blir varmt om man inte avslutar andningsprocessen med kylluft. Det beror på en stor andel omogna frön och gröna växtdelar med hög vattenhalt som finns med i partiet, vilket skyndar på andningsprocessen. Ett parti med timotejfrö är lagringsdugligt först när vattenhalten är under 12 %. Mina försök gjordes under skörden 2017. Under skördeperioden var vädret mycket ostabilt. Detta påverkade när timotejen kunde skördas och alla gårdar fick anpassa skördetidpunkt efter vädret. En gård som var tänkt att vara med i försöken kunde inte medverka på grund av vädret. Ute hos lantbrukarna har försöken gjorts i tre olika led, skillnaden mellan leden har varit hastigheten. Hastigheten har bestämts efter vilken hastighet som lantbrukaren själv har kört i (led 2). Sedan har (led 1) valts till lämplig lägre hastighet och (led 3) en högre hastighet. Tröskans inställningar har inte ändrats mellan de olika leden för att se hur hastigheten påverkat spillet. Varje led har haft fyra upprepande provtagningar av spillet, vilket har samlats upp med provdukar. Försöken har placerats i fältet där odlaren uppskattat att grödan varit jämn och representativ för hela fältet. Spillet i försöken har samlats från skakare/rotor och sållhus. Inget övrigt spill har kontrollerats t.ex. drösning i strängen eller läckage från tröskan. I försöken har två skakartröskor och en rotortröska använts. Resultaten visar att när framkörningshastigheten ändras så påverkar detta även spillet. På gård 1 och gård 2 där man använde sig av skakartröskor ökade spillet när man ökade hastigheten. Spillet minskade när man minskade hastigheten, sett i kg/ha. Gård 1 hade en skillnad i spill på 24 kg/ha mellan led 1 och 3. Spillet i den egna valda hastigheten var 33 kg/ha. Gård 2 hade bara en skillnad i spill på 7 kg/ha mellan led 1 och 3. I den egna valda hastigheten spillde man 17 kg/ha. På gård 3 använde man sig av en rotortröska. Det är bara på denna tröska som det uppmättes ett högre spill när hastigheten sänktes. Detta är dock ett typiskt mönster för en rotortröska, när materialflödet blir för litet. I lantbrukarens egna valda hastighet spilldes 33 kg/ha. När framkörningshastigheten ökades (led 3) respektive minskades (led 1) så ökade spillet till över 200 kg/ha. Svårigheten när man tröskar småfröiga fröer som just timotej är att veta hur mycket man spiller när fröna är små och försvinner ner på backen. Sållens inställning och fläktens varvtal är viktiga att justera under dagens olika förhållanden. Man har använt sig av större slagskoavstånd än vad som är rekommenderat. Om detta har haft betydelse för spillet är svårt att veta. I försöket har det inte gått att skilja på spillet från urtröskningsprocessen och rensverket. Av en uppskattad totalskörd av timotej på 800 kg/ha så har spillet vid den egna valda hastigheten (led 2) varit mellan 2 och 4 % för alla tre gårdar.

  AT THIS PAGE YOU CAN DOWNLOAD THE WHOLE ESSAY. (follow the link to the next page)