Växter som skapar lekvärde i barns utemiljöer : en jämförelse mellan Hjälmarviksparkens lekotop och tre av Uppsalas lekparker

Abstract: Denna studie är en jämförelse mellan nyplanterade lignosers lekvärde i Uppsalas lekparker Genetiska trädgården, Klosterparken och Valsätraparkens och Örebros lekotop Hjälmarvikens nyplanterade lignosers lekvärde. Studien har delvis gjorts med inventeringar och delvis med växtlistor och sökverktyget Planter. För att jämföra växterna har vi använt Malmö stads verktyg för värderingar av förskolegårdar och utifrån den utformat olika kriterium för begreppet lekvärde. Utifrån de kriterierna har en tabell upprättats för att bedöma de olika parkernas lignosers lekvärde. På så sätt kan man enkelt i siffror värdera hur bra lekvärde växterna har i varje park. Med den värderingen kan man sedan se jämföra om en lekplats som går under begreppet ”lekotop” har något extra lekvärde att bidra med när det kommer till nyplanterade lignoser. Studien utifrån denna metod visade att Örebros lekotop Hjälmarviksparkens lignoser, jämfört med det genomsnittliga värdet Uppsalas parkers lignoser, har ett betydande större lekvärde. Maxpoängen som verktyget kunde ge en lekpark var +1 och minimum -1. Enligt de tabeller vi gjorde skilde det 0,42 poäng mellan Uppsalas lekparker och Örebros lekotop, alltså cirka 20% av spannet mellan max och minimum-poängen. I studien finns också en bakgrund till konceptet lekotop. Dessutom finns sammanställningar av intervjuer med barn om lek ute och med de projektörer som ligger bakom växtvalet för att få en bredare förståelse av vår jämförelse och dess resultat.