Reducing Swedish Banks’ Negative Impacts on Biodiversity : An Analysis of Possible Strategies

Abstract: Svenska banker har stor förbättringspotential när det gäller att säkerställa att finansieringar och investeringar inte bidrar till utrotning av växt- och djurarter och förödelse av skog, våtmarker och orörda miljöer. I en rankning utförd av Fair Finance Guide fick sju av de största svenska bankerna mycket låga betyg för sina åtaganden och handlingar inom temat ”biodiversitet”. Denna studie syftar därför till att identifiera möjliga strategier för svenska banker att minska sin negativa påverkan på biodiversitet genom att integrera en ökad hänsyn för skogs- och biodiversitetsfrågor i bankernas finansierings- och investeringsaktivititer. Genom att genomföra intervjuer med utländska banker som uppmärksammats för sina framsteg inom skogsskydd, och genom att granska det material som dessa banker publicerat på sina hemsidor, har denna studie samlat vägledande information som kan ge svenska banker en bättre förståelse för hur skogs- och biodiversitetsfrågor kan konfronteras på en inledande nivå. Ämnesfokus inom området för biodiversitet ligger på skogsskydd och studien har även ett tydligt fokus på hur banker kan arbeta för att minska den negativa biodiversitetspåverkan från sina generella finansierings- och investeringsaktiviteter. Nisch-investeringar som syftar till att öka bankers positiva biodiversitetspåverkan hamnar således utanför studiens primära områdesfokus. Studiens resultat visar att svenska banker har mycket att lära från sina internationella konkurrenter. Till att börja med finns ett antal frivilliga branschinitiativ, inklusive FN:s principer för hållbara investeringar (UN PRI), FN:s miljöprograms finansiella initiativ (UNEP FI), Ekvatorprinciperna, ”Carbon Disclosure Project” (CDP), ”Round Table on Responsible Soy” (RTRS), ”Roundtable on Sustainable Palm Oil” (RSPO), ”Forest Stewardship Council” (FSC) och ”Soft Commodities Compact”, som kan hjälpa banker att kommunicera, definiera och implementera en ökad hänsyn för skogs- och biodiversitetsfrågor. Dessutom erbjuder Rabobank, UBS och Credit Suisse inspirerande exempel på hur banker kan utveckla interna åtaganden, processer och metoder för att konfrontera frågor som rör avskogning och biodiversitetsförlust. En vanlig strategi bland de banker som intervjuats är att angripa skogs- och biodiversitetsfrågor genom att utveckla policyer som adresserar produktionen av några av de mest skogsintensiva handelsvarorna i världen, nämligen soja, palmolja, kött och timmer (inklusive papper och pappersmassa). Dessa policyer innehåller ofta ett åtagande att avstå från finansierings- och investeringsaffärer som bidrar till avskogning i urskogar, i områden med högt bevarandevärde, i områden som finns med på UNESCO:s världsarvslista, i våtmarker som skyddas av Ramsarkonventionen och i områden som skyddas av Internationella naturvårdunionen (IUCN). Ett vanligt tillvägagångssätt för att säkerställa att potentiella klienter lever upp till dessa policyer är att se till att klienterna i fråga är medlemmar i RTRS, RSPO och FSC och certifierade enligt de riktlinjer och principer som etablerats av dessa organisationer. De granskningar som utförs av dessa certifieringsorgan används sedan för att säkerställa kontinuerlig åtlydnad bland klienter. Trots att Rabobank, UBS och Credit Suisse alla blivit uppmärksammade för sina framsteg inom skogsskydd så har samtliga banker utsatts för mycket allvarlig kritik som antyder att bankernas åtaganden, processer och metoder inte alltid är tillräckligt omfattande eller väldefinierade för att säkerställa ett verkligt skydd av skog och biodiversitet. Således understryker studiens samlade rekommendationer till svenska banker vikten av att avancera längre än Rabobank, UBS och Credit Suisse och utforma ännu striktare och bredare åtaganden. Några av de viktigaste rekommendationerna till svenska banker innefattar uppmaningen att i) undvika svepande och otydligt språkbruk i utformandet av åtaganden, processer och metoder ii) se till att dessa åtaganden, processer och metoder täcker alla branscher förenade med skogs- och biodiversitetsrisker iii) se till att dessa åtaganden, processer och metoder appliceras såväl inom bankens finansieringsaktiviteter som inom bankens investeringsaktiviteter iv) använda de certifieringar som RTRS, RSPO och RTRS erbjuder som utgångspunkt i bankens utvärderings- och uppföljningsprocesser, men se till att komplementera dessa certifieringar med research, due diligence och stickkontroller som utförs av banken själv. Slutligen kan konstateras att behovet för banker att ta ett större ansvar för deras inverkan på den globala biodiversiteten nu är mer akut än någonsin. Vi står nu inför den sjätte massutrotningen i jordens historia och om banker inte vidtar omedelbara åtgärder för att minska sin negativa biodiversitetspåverkan så hotas inte bara den långsiktiga ekonomiska avkastningen av bankens finanseringar och investeringar, utan även den långsiktiga resiliensen hos våra ekosystem. De svenska bankernas låga betyg inom området för biodiversitet bör således tas på högsta allvar och svenska banker bör allvarligt överväga att anta de rekommendationer som presenteras i denna studie.