Planering med barns perspektiv : en studie om barn och ungas roll som medborgare och aktörer i spelet om stadens framtid

Abstract: Det finns idag lagar och internationella rekommendationer som förespråkar barn och ungas rättighet och möjlighet till reellt inflytande i processer som rör dess fysiska miljö. Detta examensarbete syftar till att skapa en större förståelse för vilka förutsättningar dagens kommunala fysiska planeringsprocesser står inför i frågan om barn och ungas möjlighet till medverkan och inflytande. För att förstå dagens förutsättningar så måste man förstå de historiska aspekterna och dess utveckling som lett oss fram till den syn samhället har på barn som medborgare och aktörer i vår fysiska planering. Genom en djupgående litteraturstudie läggs den teoretiska grunden för de historiska och samtida aspekterna när det gäller barn och ungas inflytande. Det finns idag mycket forskning, teori och kunskap kring ämnet som utvecklats under 1900-talet. Mycket av denna forskning och teori kring barns möjlighet till delaktighet och påverkan tillhör dock de senaste decenniernas forskning och främst med fokus på ratificeringen av FN:s barnkonvention som förespråkar barn som egna individer kapabla att agera i frågor som berör dem och dess närmiljö. Genom fallstudier av ett antal kommuner i södra Sverige granskas hur arbetet med barn och ungas medverkan sker i praktiken. Fallstudierna ämnar skapa en insikt i hur teorier, kunskap och metoder implementeras på kommunal nivå och hur man arbetar inom de olika förvaltningarna i respektive kommun. Vems är ansvaret och vem omsätter det i praktiken? Resultatet av litteraturstudien och fallstudierna visar att det idag finns mycket kunskap, lagar och styrdokument samt metoder utvecklade för dialog och samverkan med barn och unga. Det är inte frågan om brist på kunskap och metoder utan snarare hur dessa ska implementeras och tillämpas inom de kommunala verksamheterna. Dagens planering utgörs ofta av komplexa, politiska och traditionella planeringsprocesser med både privata och offentliga aktörer, vilket gör det svårt för vuxna medborgare att aktivt delta och än svårare för barn och unga. Idag beror barn och ungas möjlighet till medverkan och inflytande i stor utsträckning på individuella eldsjälars engagemang. För att vi i framtiden ska kunna garantera barn och unga deras rättigheter till ett aktivt deltagande behövs stöd och resurser från politiskt håll, samt metoder som knyter an till styrdokument, policys och lagar, och i viss utsträckning ett större kunskapsutbyte mellan kommunerna.