Påverkan av berikning hos älgar (Alces alces ssp) i fångenskap

Abstract: Sverige har hög densitet på älgar, inte bara i det vilda utan även på älg- och djurparker runt om i landet. De stora hjortdjuren är vackra att se på och populära turistmål men det är inte lätt att ha älgar i hägn. De är koncentrat-selekterande idisslare som i naturen noggrant väljer ut sin föda efter en energimaximerad strategi. Detta är svårt att komma åt i fångenskap då alla älgar inte selekterar exakt samma föda och deras energibehov, precis som människans, är individuellt. Naturliga beteenden som exempelvis födosök och andra aktiva beteenden är viktiga för att stimulera älgarna och för att hålla en bra välfärd i fångenskap. Detta kan vara svårt då älgarna går på en begränsad yta och ofta får sin föda på samma ställe varje gång. Deras födosöksbeteende blir inte uppfyllt och ättiden, som i det vilda är beroende på vad de hittar för föda och hur mycket det finns på plats, kan i fångenskap bli motsatsen. Det finns alltid mat på ett och samma ställe och de behöver inte leta eller kämpa något för att få tag på den. Detta kan resultera i understimulerade älgar som utför oönskade och stereotypa beteenden. Detta kan undvikas genom olika typer av berikning. Berikning kan användas av älg/djurparker där tanken är att öka antalet aktiviteter som djuren har tillgång till och ge dem större möjlighet att hantera sin situation. Berikning kan uppnås genom fysisk träning, födosök samt finmotoriska och kognitiva aktiviteter som är lämpliga för arten. Älgen är även ett djur som lätt blir stressat och berikning kan minska stressbeteende genom att djuren ges en viss möjlighet att kontrollera och välja sin miljö. Berikning är ovanligt hos älgar och klövdjur men det tyder inte på att de inte behöver det. I denna studie testades berikning i älghägn på två olika parker där älgarna tidigare inte prövat dessa berikningar. Berikningarna testades under tre dagar och jämfördes med tre dagar där det inte fanns berikning (rutin) utan älgarna var i sin miljö som de var vana vid. Syftet med studien var att undersöka om berikning hos älgar i hägn ökar deras beteenderepertoar, aktivitet och rörelse samt att prova olika berikningstyper för att se om de utnyttjas av älgarna och vilken som utnyttjas mest utav älgarna. I denna studie testades fyra olika typer av berikning; miljöberikning, doftberikning och två olika foderberikningar. Frågeställningarna var om älgarna använder berikning, om det ökar deras beteenderepertoar och om det skiljer på hägnutnyttjande och aktivitet vid berikning. Resultatet i studien visar att foderberikningen var den berikning som användes mest, men interaktioner med de andra berikningarna uppstod även. Zonanvändningen/hägnutnyttjande minskade under berikningsdagarna men trots det minskade inte aktiviteten hos älgarna och foderrelateradebeteenden ökade under berikningsdagarna. Detta tyder på att berikning som ökar älgarnas naturliga beteenden och önskade beteenden ökar älgarnas välfärd. Liggbeteende som var väldigt högt under rutinobservationer minskade även under berikningsdagarna för alla individer utom en vilket tyder på mer aktivitet hos älgarna. Mer forskning behövs i detta område och då studien var väldigt kort och älgarna kan behöva en längre period för att förstå berikningen bör detta tas hänsyn till vid liknande studier i framtiden.