Endofytiska svampar i vallgräs - levnadssätt, förekomst och effekter på gräs och gräsätare

Abstract: De endofytiska svampsläktena Neotyphodium och Epichloë tillhör svampdivisionen Ascomycota och har utvecklats tillsammans med, och lever inuti, gräsarter i tempererade delar av världen. Även om svampen parasiterar på gräsplantan kan gräset dra nytta av svampens närvaro då den skyddar mot insektsangrepp och kan ge gräset förbättrad tillväxt. Endofytiska svampar i vallgräs är ett förhållandevis litet forskningsområde i Sverige eftersom endofyterna inte tycks ha påverkat vallproduktionen eller gräsätare i någon större omfattning. En större inverkan har svamparna på vallproduktionen i andra delar av världen där torka och högt betestryck är mer frekvent. Infekterade gräsplantor har en ökad konkurrensfördel jämfört med icke-infekterade gräsplantor i dessa miljöer. En stor betydelse i jordbruket är att Neotyphodium, speciellt i vissa sorter av rörsvingel och engelskt rajgräs producerar sekundära metaboliter, alkaloider, som kan orsaka allvarlig förgiftning hos gräsätare. Skador hos produktionsdjur, särskilt i USA, Nya Zeeland och Australien, orsakar stora ekonomiska förluster för lantbrukare vilket har drivit forskningen framåt inom området. I Sverige har endofytisk svamp inte bevisligen orsakat några toxiska effekter hos större produktionsdjur, men endofytiska svampar i gräs förekommer och har studerats i bland annat ängssvingel. Detta har också bekräftats av försöken i denna rapport där endofytisk svamp påträffats i ängssvingelsorterna Norild och Minto. Import av nya vallgräs som kan odlas i allt större områden, tack vare ett varmare klimat, kan öka förekomsten av gräs med endofyter i vårt land. Beroende på vilket gräs som är infekterat kan endofytförekomsten påverka produktionsdjuren negativt. Detta ökar incitamenten att fortsätta forskningen kring analysmetoder av alkaloider i grovfoder, samt kartlägga var och i vilka gräs endofytiska svampar förekommer.