Den offentliga platsen året runt : hur en offentlig plats kan utformas för att främja utomhusvistelse och upplevas attraktiv under hela året

Abstract: Utomhusvistelse medför positiva effekter för hälsan under hela året. Offentliga platser och gröna miljöer fungerar även som viktiga mötesplatser för människor i staden. Emellertid minskar användningen av utomhusmiljön ofta under vintern, vilket får negativa konsekvenser – inte minst för den psykiska hälsan. Genom att utforma offentliga platser för att främja utomhusvistelse under alla årstider, kan landskapsarkitekten skapa förbättrade förutsättningar för såväl folkhälsan som den sociala hållbarheten. Då det sker en förtätningsprocess i många städer idag, bör kvalitén på de gröna ytor som finns kvar öka, och en förlängd säsong för utomhusvistelse skulle kunna vara ett sätt att uppnå detta. En viktig del i arbetet med att förlänga säsongen för utomhusvistelse, är att utforma behagliga, varierade mikroklimat. Detta inkluderar bland annat användning av vindskydd, och syftar till att skapa förutsättningar för att besöket ska kunna upplevas som positivt, även om det blåser. En annan aspekt är att eftersträva större upplevelsevärden, exempelvis i form av vinterfägringskvalitéer i växtmaterialet, vilket skulle kunna bidra till ett större attraktionsvärde för platsen. Det är också av stor betydelse att platsen har en god grundutformning, som skapar möjlighet för användning under hela året, och att besökaren erbjuds valmöjlighet i olika former. Kvalitéer kopplande till respektive årstid bör dessutom stärkas, så att invånarna känner en större uppskattning för varje säsong. Platsens kontext och klimatförutsättningar är avgörande för vilken typ av insatser som skulle kunna vara relevanta. Det är även viktigt att undersöka vilka behov som finns. Det finns flera metoder för att befolka stadsrummet under olika årstider, vilket kunskapssammanställningen presenterar. Exempelvis kan de offentliga platserna rymma olika aktiviteter och evenemang. Såväl isbanor som festivaler, food-trucks och torghandel bidrar till att människor vistas i stadsrummet. Då det inte alltid finns ekonomi för att anpassa alla platser till årstidernas olika förutsättningar bör de platser där det redan rör sig mycket människor identifieras. På vardagsplatser finns stor potential att jobba med årstidsgestaltning för att förbättra livskvalitén för så många människor som möjligt. Där kan de satsade pengarna göra stor nytta. Uppsatsen inkluderar en litteraturstudie samt intervjuer med yrkesverksamma landskapsarkitekter på ett konsultföretag respektive planarkitekter på en kommun, för att få en bild av hur årstidsgestaltning fungerar i teorin och praktiken. Även observationer från olika vardagsplatser i centrala Malmö ingår i arbetet. Dessa redogör för hur användningen varierade under observationsperioden (mellan hösten 2017 och våren 2018). Uppsatsen presenterar avslutningsvis ett antal råd och idéer kring hur landskapsarkitekten kan tänka då hen gestaltar en vardagsplats för att den ska fungera och upplevas som attraktiv året runt.