Effekten av olika amträd på art- och strukturutveckling i landskapsplanteringar : exemplet Klaus Vollbrechts Park

Abstract: Amträd är vanliga inslag i landskapsplanteringar och används för att snabbt ge volym, samt bättre etableringsförutsättningar för de mer känsliga arterna i planteringen. Oftast använder man pionjärarter som är lättetablerade, snabbväxande och som har ett upprätt växtsätt. Syftet med denna studie är att undersöka hur vegetationen i Klaus Vollbrechts Park i Alnarp har utvecklats med avseende på skiktning och artsammansättning och om detta kan kopplas till vilka amträd som använts. Klaus Vollbrechts Park anlades år 1983 som en försöksyta med olika sektioner där man har testat att använda olika trädslag som amträd, men också ambuskar. Ett av parkens syften var att demonstrera amträdens betydelse, arkitektoniskt och biologiskt. För att få svar på effekten av de olika amträden har en inventering genomförts för att ta reda på hur många av amträden som finns kvar och hur den övriga vegetationen har utvecklats med avseende på skiktning och artfördelning. Slutsatser från studien är att artsammansättningen i parkens olika sektioner hade stora likheter jämfört med varandra. I avseende på skiktning så kan ambuskar på lång sikt uppnå liknande resultat som planteringar som anlagts med amträd som exempelvis Alnus spp. eller Larix spp. De sektioner av parken som skiljde sig från övriga i avseende på skiktutveckling var de sektioner som anlades med Populus spp. som amträd eftersom dessa utgör ytterligare ett övre trädskikt som inte förekommer i övriga sektioner.