En beskrivning av islandshästens gångarter : - vad påverkar rörelsemönstret?

Abstract: Hältor är vanligt förekommande hos hästar. För att identifiera och lokalisera var hältan sitter studeras symmetrin i hästens rörelsemönster. Islandshästens rörelsemönster skiljer sig från de flesta andra hästraser med sin utökade förmåga att röra sig i pass och tölt. Därför har denna litteraturstudie valt att studera: hur rörelsemönstret hos islandshästar ser ut, variationer inom pass och tölt och vad som påverkar rörelsemönstret. Islandshästen skiljer sig genetiskt från hästar med endast tre gångarter genom en mutation som orsakar ett aminosyrabyte. Normala genotypen, vildtypen, CC har varianterna CA och AA hos de flesta islandshästar. CA kopplas generellt till 4-gångare som utöver skritt, trav och galopp även kan tölta. AA kopplas generellt till 5-gångare som dessutom kan röra sig i pass. AAgenotypen har en förstärkande effekt på koordination av laterala gångarter och negativ effekt på diagonala rörelsemönster. Förmågan att röra sig i pass påverkar rytmen och stabiliteten i skritt, trav och galopp. Pass är en symmetrisk gångart. Steget är lateralt kopplat och stegsekvensen är VB och VF följt av ett svävmoment, sedan HB och HF, följt av ytterligare ett svävmoment. ”Grisepass” är en variant av pass som ofta sker i lägre tempon och saknar svävmoment. En frikoppling av de laterala benparen i pass ger 4-taktspass; en visuell tidsskillnad mellan isättning av samma sidas framben och bakben ses. Fyrtaktspass är positivt korrelerat till ökande hastigheter. Stora individuella skillnader kan ses mellan hästars rörelsemönster i pass. Viktboots kan positivt påverka enhetligheten och synkroniseringen av det laterala benparet framförallt hos hästar med mindre erfarenhet. Tölt är en symmetrisk gångart med både laterala och diagonala supportfaser. Stegsekvensen är VB, VF, HB, HF. Svävfaser under tölt är debatterat: tidiga definitioner beskriver tölten utan svävmoment medan nyare studier visar på mindre svävmoment hos de flesta hästar. Passtaktig tölt har en förlängd lateral supportfas medan travtaktig tölt har en förlängd diagonal supportfas. Mindre individuella skillnader ses och få hästar är naturtöltare. Avslutningsvis, islandshästen skiljer sig i sitt rörelsemönster mot vanliga 3-gångartshästar. Genuppsättning, hastighet, skoning och verkning, träningsstatus, ryttarens vikt m.m. påverkar hästens steg och resulterar i individuella variationer samt individuella svar på förändring. Kunskap om islandshästens rörelsemönster och insikten i de individuella variationerna ger bättre förutsättningar att kunna notera avvikande mönster och därmed bedöma hältor. Rörelsemönster är väldigt individuellt. Det är svårt att applicera alla studier på alla hästar. För att kunna säga exakt hur rörelsemönstret för olika typer av islandshästar ser ut och hur olika typer av islandshästar påverkas av förändring behövs flera studier som är riktade mot olika grupper av hästar: 5-gångare, 4-gångare, travtaktiga hästar, passtaktiga hästar, naturtöltare m.m. Först då kan alla variationer av rörelsemönster hos islandshästen beskrivas och jämföras mer effektivt och vetenskapligt.