The Unconscionability Doctrine in U.S. Contract Law

Abstract: Unconscionability är en grund för jämkning eller ogiltigförklaring av avtal som typiskt sett används vid en kombination av oskäliga avtalsvillkor och brister i själva avtalssituationen. Regeln har sitt ursprung huvudsakligen i den engelska rättens equity och kan där spåras till åtminstone 1400-talet. Unconscionability blev en del av amerikansk avtalsrätt genom införandet av engelsk rätt i de nybildade delstaterna. Dess nuvarande användning och innebörd är i stor utsträckning resultatet av lagstiftningsprojektet Uniform Commercial Code (UCC). Sammanslagningen av equity och common law samt kodifieringen har föranlett ett allmänt erkännande av unconscionability i den amerikanska avtalsrätten. Det finns ingen tydlig definition av unconscionability vare sig i UCC eller i det s.k. Restatement. Den officiella kommentaren till UCC antyder att syftet är att förhindra förtryck och överrumpling. Detta har tolkats till att innefatta såväl procedurella som substantiva faktorer. Procedurella faktorer innebär brister i avtalssituationen, speciellt utnyttjande av en part med jämförelsevis begränsad erfarenhet och avtalsvana, bedräglig utformning av avtalshandlingen och tveksamma försäljningsmetoder. Substantiva faktorer avser avtalsvillkor i och för sig; det rör sig ofta om ett extremt ensidigt avtal eller en synnerligen stötande klausul. Det finns olika åsikter om huruvida både procedurella och substantiva faktorer krävs för att ett avtal ska jämkas eller ogiltigförklaras; ett vanligt synsätt är att när proceduren varit behäftad med avsevärda brister krävs mindre i form av substantiva faktorer och vice versa. Kritik av unconscionability är inte sällan ideologisk och slutsatserna spänner från obegränsad expansion till fullständigt avskaffande. Forskare med ett nationalekonomiskt perspektiv menar att den nuvarande utformningen liksom en expansion är ex ante negativt även för de som skyddas av doktrinen; forskning inom beteendeekonomi tyder dock på att detta inte alltid stämmer. Arthur Allen Leff har framfört en erkänt kraftfull kritik av unconscionability fokuserad på bristen på klarhet och vägledning i regeln. Min analys undersöker dels vissa nationalekonomiska implikationer av unconscionability och dels huruvida den abstrakta utformningen av regeln är ändamålsenlig. Slutsatsen är att doktrinen under vissa förutsättningar kan vara nationalekonomiskt försvarbar och att en abstrakt regel sannolikt är ofrånkomlig i fall som involverar ett flertal mindre stötande element som endast i kombination når en nivå där ett domstolsingripande är rättfärdigat.