Är gräset grönare på andra sidan? : en studie kring naturgräsplaner i fotbollsarenor

Abstract: De stora fotbollsligorna i Europa spelar höst till vår, medan vi i Sverige spelar vår till höst. Då vi i Sverige kan se problematik med låg täckningsgrad och slitna gräsmattor under vår säsong, vad händer om vi skulle spela mellan höst till vår? UEFA ställer krav på att fotbollsplanen skall vara spelbar för alla matcher under säsongen. Problematiken på svenska fotbollsarenor under vintern är den låga temperaturen och dålig ljustillgång kombinerat med mekaniskt slitage. Syftet är då att belysa problematiken med att upprätthålla en tillfredställande spelkvalitet på naturgräs i fotbollsarenor. Uppsatsen avgränsar sig genom att behandla problematiken i Skandinavien och främst södra Sverige. Ekonomi, konstgräsbanor, dränering och värmetillförsel berörs endast ytligt. Arbetet är framförallt en litteraturstudie kring markfysik och växtfysiologi och behandlar områden som skötsel, klimat och olika typer av förstärkande hybridgräs vilket kan förklaras som en blandning av konstgräs och naturgräs. Google Scholar, och SLU:s databas Primo har främst använts. Mail och telefonsamtal har genomförts samt besök och samtal på Swedbank Stadion och en intervju kring pimpsten med företaget Bara Mineraler, för att diskutera deras substrat vilket används i en fotbollsplan i Landskrona. Fotbollsplaner i Norden använder sig främst av ängsgröe (Poa pratensis) och engelskt rajgräs (Lolium perenne) på sina gräsmattor. Grässorterna skiljer sig främst genom korta och långa utlöpare men också i vinterhärdighet, där rajgräs är känsligare mot kyla. Att istället använda sig av en färdigsådd gräsmatta ger generellt en högre äckningsgrad av gräs efter vinterhalvåret. Hybridgräs kan användas med effekten av en större tolerans för slitage. Sand används oftast i växtbäddar då lerans aggregat förstörs och dräneringsförmågan är bättre i sand. Dränering är ett viktigt inslag för att få bort överskottsvatten, också luftning som behövs för att öka dränering och gasutbyte. Det är krav på att ha värmetillförsel i växtbädden för att upprätthålla en spelbar gräsmatta under vår och höst. Det finns inga krav på gödsling för fotbollsplanen och det krävs tillstånd av miljöförvaltning för användning av växtskyddsmedel. Gräsklippning görs regelbundet och under 5 mm kan ge skada på gräset. Långt gräs ger ett bredare blad, men minskar fotbollens studsförmåga och snabbhet. En låg rottillväxt i sand kan bero på mekaniskt motstånd, torra förhållanden, låg näringstillgång eller dålig luftcirkulation. Bäddar med högt mekaniskt motstånd för rötterna kan resultera i en etylenackumulering som påverkar rotelongeringen negativt. Sand har generellt sett ett lågt innehåll av näring. I sand finns också svårigheter för näring att flytta sig via diffusion eller "bulk flow” då det har en låg vattenhållande förmågan. För att öka syrehalten i marken och undvika skadliga mängder koldioxid kan luftning vara ett alternativ. På Swedbank Stadion finns viss problematik med gräsmattan, då gräset får utstå stor mekanisk skada, lite ljus på södersidan och låg rottillväxt. Det resulterar i bland annat i svårighet med stabilisering av turfen och tillväxt av gräset. Bara mineraler använder sig av ett substrat kallat pimpsten, vilket kan hålla mycket vatten, är luftigt och poröst. Pimpsten skulle kunna ha en positiv effekt på rottillväxten och stabilisering av gräsmattan. Substratet är sedan 2014 prövat i Landskrona. Sand resulterar i stora skötselkostnader i form av gödsling och luftning, men behövs för att kunna dränera bort vatten snabbt. Sand påverkar dock gräsets tillväxt negativt. Vi bör också se över sortval av gräs om fotbollsplanen skall vara spelbar under hela vintern. Problemet ligger till stor del i tillräcklig värmetillförsel samt dåliga ljusförhållanden för gräset som påverkar tillväxten.