Olinjärt ultraljud för undersökning av sprickor i skelettet hos häst, en pilotstudie

Abstract: Fissurer och odislocerade frakturer hos häst kan ibland vara svåra att upptäcka utan avancerad bilddiagnostik. Det är dock viktigt att diagnostisera dem i tid för att hindra att skadorna förvärras. Röntgen, datortomografi, magnetresonanstomografi och scintigrafi kan ge bra information men metoderna är relativt dyra, inte alltid tillgängliga, innebär en del säkerhetsrisker och kräver erfarna tolkare. Ultraljud är en mobil metod som anses ofarlig men dagens teknik är inte så användbar för att undersöka skelett. Inom industrin har nya ultraljudsmetoder utvecklats som tar hänsyn till olinjära egenskaper hos ljudvågorna. Dessa metoder kan användas för att detektera mycket små sprickor i diverse material och objekt. Metoderna utnyttjar att ultraljudsvågor distorderas (ändrar form) då de träffar på olinjäriteter i materialet som undersöks. Distortionen innebär att nya frekvenser bildas, övertoner och sidband, vars egenskaper kan användas för att beskriva materialets strukturkvalitet. Biologiska material har en inneboende olinjäritet p.g.a. sin atomstruktur, men defekter i form av sprickor ger ett ännu högre olinjärt respons hos ultraljudet. I denna studie har en olinjär ultraljudsmetod kallad NAW (Nonlinear Acoustic Wavemodulation) använts för att undersöka åtta kotben från häst före och efter traumatisering av benen samt med och utan mjukdelar. Resultatet fås i form av ett skadevärde efter beräkningar på egenskaper hos sidband som bildas då ultraljudsvågorna interagerar i områden med sprickor. Metoden och beräkningarna är utvecklade av Acoustic Agree AB i Ronneby, Sverige. Resultatet visar att NAW kan detektera sprickor i kotben från häst. Mjukdelarna dämpar signalen men utifrån denna studie går det ej att dra några slutsatser om hur mjukdelarnas tillstånd påverkar skadevärdet. Metoden har potential att göra nytta i veterinärmedicinen men för att nå dit krävs mycket mer forskning, bl.a. om hur skador i mjukdelar påverkar mätningen samt hur mycket mikrosprickor som finns i ett friskt hästben. Utrustningen behöver också anpassas till häst och användning i fält.