Tactility and grip : A study of human perception, materials and contact surfaces

Abstract: Vid utveckling av nya produkter är det viktigt att dessa har en attraktiv och ergonomisk design för att locka nya kunder, men det är lika viktigt att framställa en produkt som känns bra. Hur handen och dess känsel fungerar är viktigt att förstå vid materialval. Syftet med detta projekt är att få en djupare förståelse för hur cirkulära material skall designas med avseende på komfort och funktion men även att få bättre kunskap om hur handen reagerar på olika material när den håller i cirkulära handtag med ett kraftgrepp. Förstudier gjordes för att få mer kunskap om hur handen och dess grepp fungerar och vilka material som används på verktyg idag. I detta projekt undersöktes sex olika plast- och gummimaterial; PVC, polypropen, polyeten, silikon, neopren och polyuretan, vilka alla är vanliga material på verktygshandtag. Subjektiva och objektiva analyser så som mätning av kontaktytor när handen håller i cirkulära handtag, mätning av friktionskoefficienten mellan hand och material och enkäter om materialens egenskaper utfördes. Studien avgränsades till enbart cirkulära handtag och kraftgrepp undersöktes med och utan belastning.PVC var det material som visade sig ha högst friktion medan polyuretan hade den lägsta. Neopren blev rankad som det mest lämpade materialet för ett verktygshandtag både vid användning och utan belastning. Önskvärda egenskaper för verktyghandtagsmaterial vid användning var semi-mjuk, matt, semi-grov med en friktionskoefficient mellan 0.78–0.86. När handtagen inte belastades blev de önskvärda egenskaperna för ett material; semi-mjuk matt, grov och en friktionskoefficient på 0.86. Kontaktytorna med högst tryck förändrades då handtaget belastades. Både tryckfördelning och vilka ytor som aktiverades förändrades medan ytan mellan tumme och pekfinger förblev densamma. Trycket var mer jämnt fördelat över de tryckytor som uppstod då försökspersonen endast höll i handtaget och blev högre och mer ojämnt fördelat över dessa ytor vid belastning. Uppfattningen av ett grepp och ett material blev tydligare efter att handtaget blivit belastat än utan belastning.