Förskolegårdens utrymme och utformning i tät stad : en pilotstudie som utforskar barns fysiska aktivitet

Abstract: Idag finns ett bristande intresse i stadsplaneringen att skapa utrymme för barn. Att barn behöver fysisk aktivitet är idag omtalat, i samband med att barns tillgång till TV och datorer medför stillasittande, under tiden då barn inte befinner sig i förskolan. Idag tillbringar fler barn längre tid i skolan, vilket utgör skolgården till en betydelsefull arena för barns lek och rörelse. Att skolgårdar varierar i storlek beror dels på en otydlig lagstiftning som inte garanterar barns rätt till en egen skolgård, samt att kommuner runt om i Sverige kan själva utforma egna riktlinjer för hur mycket utrymme gården bör erbjuda skol- och förskolebarn. Kommunernas riktlinjer är idag baserade på olika underlag, men gemensamt är att de saknar medicinsk evidensbaserade grund. Studiens syfte är att belysa hur utrymmet och utformningen påverkar barns fysiska aktivitet på förskolegårdar i tät stad. Arbetet är uppdelat i två större delar som består av en litteraturöversikt och en observationsstudie. Den valda metoden för observationsstudien är CARS-metoden som registrerar barns fysiska aktivitet i fem olika intensitetsnivåer. Registreringen utförs på en ”Behavior mapping” som är uppdelad i zoner, för att på ett strukturerat sätt registrera den fysiska aktiviteten i en bestämd följd med upprepade platsbesök över gårdens olika delar. Tillsammans med observationsundersökningen har både samtal med pedagoger och barn samt egna noteringar av de olika lekarna, varit av stort värde för att förstå hur gården används. För att belysa konsekvenserna av barns utrymme på förskolegården diskuteras även vilka nya forskningsfrågor som kan behövas i framtiden. Resultatet visar att utrymmet påverkar aktiviteter inom kategorin vidlyftig, med sekvenser av lekens händelseförlopp från lugn till fartfylld. Utrymmet spelade även stor roll för de fartfyllda lekarna som cykelaktivitet och kull-lekar. Undersökningen visade att det fanns ett stort värde i att sammanlänka cykelstråken med funktionerna på gården. Dock visade studien att det finns negativa konsekvenser för barns rörelsefrihet att anlägga små staket som rumsavdelare på gården och att gårdens tillrätEn pilotstudie som utforskar barns fysiska aktivitettalagda miljö skapar svårigheter för barn att utforska sin närmiljö med lösa material. Att begränsa tillgången på mobila lekredskap visade sig vara positivt för social interaktion mellan barnen och en större vilja att utforska de gröna miljöerna på skolan. Trenden kring att ersätta gårdens utrymme med samnyttjande ytor är idag aktuellt i den täta staden. Dock finns ett värde i att undersöka hur utrymmet på skolgården främjar barns spontana aktivitet i jämförelse med de samnyttjande ytorna. Vidare finns det ett stort forskningsbehov att undersöka hälsorelaterade sjukdomar som fetma, socioekonomiska skillnader, i samband med varierande storlekar på skolgården samt kommuners investeringsintresse i barns miljöer.