Skötsel som gestaltningsförutsättning

Abstract: Syftet med uppsatsen är att identifiera aspekter som kan vägleda gestaltare i valet av växter så dessa anpassas till rådande skötselförutsättningar. Arbetet har sin grund i en litteraturstudie där forskning och rön kring växter och deras etablering och utveckling undersöks och presenteras. Resultatet av detta är en checklista med aspekter att ta hänsyn till vid gestaltning för att gynna växters etablering och tillväxt. Enligt checklistan ska gestaltaren förhålla sig till följande aspekter: befintligt växtmaterial och indikatorväxter, markförutsättningar på platsen, växtzon, klimat, väderstreck i anläggningen, skötselutförare och sociala aspekter, skötselkontinuitet, inhemskt växtmaterial samt estetiska kvaliteter. I uppsatsen appliceras checklistan i ett bostadsområde i Knivsta. Skötselgraden i området är låg och utförs av de boende. I det konkreta exemplet visar jag hur arbete enligt checklistan kan resultera i ett växtförslag med goda förutsättningar att ge önskat och långvarigt resultat på platsen. Vid inventeringen fördes samtal med en av de boende i området. Det framkom då att det viktigaste med områdets städdagar är den sociala kontakten grannarna emellan, snarare än att växterna sköts på ett korrekt sätt. För att möta det aktuella områdets skötselförutsättningar väljs växter med lågt skötselanspråk. Växtlistan som presenteras innehåller ett urval av växter anpassade till såväl ståndorten som skötselförhållandena. Att som boende sköta sina grönområden gemensamt har flera positiva effekter på det sociala livet. Det framkommer dock att det ibland inte finns tillräckligt med kunskap bland de boende för att de ska kunna utföra skötseln på ett tillfredsställande sätt. Här kommer behovet av skötselplaner in som en viktig del att diskutera vidare. Arbetet kan också ligga till grund för en diskussion kring frågan huruvida det är skötselresurserna eller själva planeringen av skötselresurserna som bör öka.