Inverkan av provytans storlek på regionala skattningar av skogstyper : en studie av konsekvenser för uppföljning av miljömålen

Abstract: Under de senaste årtiondena har insikten ökat kring betydelsen av mänsklig påverkan på miljön och vikten av att i ökad utsträckning skydda miljön. I Sverige har det bland annat medfört en likställning av produktions- och miljömålen inom skogsbruket. Sveriges regering har arbetat vidare för att utveckla miljöarbetet, vilket lett till ett antal konkreta miljömål inom olika sektorer. För skogen kallas det övergripande miljömålet "Levande Skogar". Målet är där bland annat att bevara en hög biologisk mångfald i skogarna. Detta innebär att man behöver en bra skattning av variablerna som relaterar till bevarande av den biologiska mångfalden, som areal gammal skog, areal äldre lövrik skog, etc. Detta arbete har som mål undersöka påverkan av olika provytestorlekar på skattningen av arealen Gammal Skog och Äldre Lövrik Skog och, som delmål, undersöka förhållande mellan olika provytstorlekar samt försöka beskriva deras beteende. Syfte är att undersöka var och hur dessa provyestorlekar påverkar skattningarna. Provytestorlekar som undersöks är ytor med 4, 7, 10 och 20 meters radie. För att få en bild av olika delar av Sverige studerades Västerbottens, Dalarnas, Jönköping och Kristianstads län. Permanenta provytor från Riksskogstaxeringens data användes för att genomföra undersökningen. På dessa ytor är alla träd mätta och positionerade inom en radie av 10 meter. Detta möjliggör beräkningen av ålder och lövandel för de skapade provyteradierna, det vill säga radier 4 och 7 meter. Information från ytan med 20 meters radie kommer också från Riksskogstaxeringen. För denna ytstorlek har ytans ålder bedömts subjektivt. Arealen Äldre Lövrik Skog som skattades var lägre för provytan med 4 meters radie än för andra provytestorlekar med undantag av Dalarnas län. skattningarna visade ha ett mönster som liknar ett liggande "S". Det vill säga 4 meters provyteradie har lägre skattning än 7 meters radie, 10 meters radie har en lägre skattning än 7 meters radie för att slutligen 20 meters radie gav en högre skattning än l O meters radie. Arealen Gamm al skog däremot har inte samma mönster men där har man en tendens att 4 meters provyteradie ger mindre skattning än övriga provytestorlekar. Variationen i skattningarnas säkerhet är stor med ett medelfel som varierar från cirka 8 % upp till 80 %. Skillnaden mellan de olika radierna undersöktes. Någon gemensamt mönster för de olika länen framkom inte. Skillnaden mellan skattningar gjorda med 10 respektive 7 meters provyteradie verkar inte skilja sig åt för varken lövandel eller ålder. Åldersfördelningen för data från olika provytestorlekar visar kurvor som inte motsvarar de förväntade. Kurvan med den spetsigare fördelning är inte den för 20 meters provyteradie. Denna provytestorlek har även större antal provytor som ligger i äldre åldersklasser, det vill säga fördelning är bredare än förväntad. Fördelningen för övriga provytestrolekar överensstämmer med förväntad fördelning, det vill säga att den minsta provyteradien har den bredaste och plattaste fördelning. Ytan med 4 meters radie kan ge viktig information om åldersfördelning på provytorna. Dessa ytor kan ge information om det finns inslag av gamla träd trots att 20 metersytan kan visa en förhållandevis ung ålder. Ytan med 20 meters radie ger skattningar som kan vara felaktiga speciellt när det handlar om arealen äldre skog. Denna ytstorlek ger en större skattning av Gammal Skog och även Äldre Lövriks Skog än övriga provytestorlekar. Detta talar mot iden att större provytor borde ge en mindre skattad areal gammal skog än mindre ytor. I detta fall används som påpekats olika metoder för att skatta medelåldern på ytan med 20 meters radie och på övriga ytor. I första fallet används en subjektiv metod medan ett objektivt förfarande används för övriga ytstorlekar.