Verifiering av djurskyddskontroll - en fallstudie från Gotlands län

Abstract: I dagens animalieproduktion är djurvälfärden viktig. Medvetandet om sällskapsdjurens välbefinnande har också ökat. Allmänheten och konsumenter får allt större insikt om vikten av djurens välbefinnande och välfärd. Djurskyddskontrollens syfte är att granska om de som äger, har hand om och sköter djur följer djurskyddslagstiftningen. Kontroller utförs i förebyggande syfte, främst av djur inom lantbruket, men kontroller sker också efter anmälan om missförhållanden hos djurhållare. Länsstyrelserna är ansvariga för kontrollen av djurskyddslagstiftningens efterlevnad. Sverige har i samband med revisioner utförda av Kommissionens kontrollorgan ”Food and Veterinary Office” (FVO) fått påpekanden vid ett flertal tillfällen att det saknas ett system som verifierar djurskyddskontrollen. FVO har därför uppmanat Sverige att åtgärda denna brist i kontrollsystemet, vilket är bakgrunden till att projektet ”VAD” (Verifiering av djurskyddskontroll) startades. Under 2013 genomförde Jämtlands län ett internt projekt för att utveckla en dokumenterad modell, för användning vid verifiering och intern övervakning av djurskyddskontrollerna. Inom EU finns det ett krav på att djurskyddskontroller ska vara riskbaserade och att de följer myndigheternas plan samt har dokumenterade rutiner. De åtgärder som behövs ska utföras enhetligt, ge effekt och vara likriktade, vilket innebär att eventuella brister i djurhållningar ska upptäckas och därmed rättas till och därefter följas upp. Länsstyrelsen i Jämtlands län har med sitt projekt verifierat kontrollarbetet genom att ha utfört parallellkontroller av djurskyddshandläggarna. En parallellkontrollant gick bredvid djurskyddshandläggaren och studerade hur handläggaren utförde kontrollen och vilka bedömningar som gjordes. Granskning av dokumentation, bedömningar, diarieföring, och uppföljning gjordes även. Länsstyrelsen i Jämtlands län fann att det behövdes likriktning av bland annat diarieföring och bedömning. Verifieringsmodellen fungerade överlag bra och visade tydligt vilka områden som behövde förbättras. Syftet med detta arbete var att ge en överblick över hur väl djurskyddshandläggningen på länsstyrelsen i Gotlands län har genomförts och belysa de brister som finns i den administrativa handläggningen av djurskyddskontroller. Arbetet innefattar en litteraturstudie samt en praktisk del. I litteraturstudien ges en överblick över hur kontroll av djurskydd genomförs idag och vad som ingår i djurskyddshandläggarnas arbete. Inom den praktiska delen av projektet analyserades djurskyddshandläggningsarbetets administrativa del på länsstyrelsen i Gotlands län, vilket innefattade granskning av den administrativa handläggningens kvalitet. I arbetet ingick granskning av dokumentering av ärenden som kontrollrapporter, diarieföring i ärendehanteringssystemet Platina och Djurskyddskontrollregistret (DSK) samt att ärendena fanns i diariet. Etthundra ärenden från år 2013 valdes slumpmässigt ut och granskades. Djurskyddshandläggarna har samma rutiner vid behandling av ärenden idag som under år 2013. Ingen begräsning av djurslag gjordes. Urvalet togs fram slumpmässigt från alla behandlade ärenden under år 2013 med alla förekommande djurslag. Urvalet slumpades mellan alla kontrolltyper. Alla kontrolltyper förekom dock inte i urvalet då en del kontrolltyper inte slumpades fram. De kontrolltyper som granskades var anmälan, normal kontroll - riktad, samt ansökan om tillstånd enligt 16 § Djurskyddslagen. Resultaten av granskningen visade att flertalet av handläggarna hade brister vid diarieföringen. Endast 37 % av ärendenas diarieföring var utan någon brist. I granskningen av rutiner kontrollerades att akten fanns på rätt ställe i arkivet, att ärendet var registrerat i DSK, att platinamallarna hade använts och om kontrollrapporten skickats inom länsstyrelsens interna målsättingstid. Granskningen av rutiner visade att majoriteten av handläggarna hade lägre frekvens av brister. Antalet ärenden som inte hade någon brist beträffande handläggningsrutiner var 64 %. De flesta kontroller som utfördes gjordes utan ytterligare åtgärd (75 %) som till exempel uppföljande kontroll. Användningen av checklistan för dokumentkontroll framtagen av ”Projekt VAD - verifiering av djurskyddskontroll”, genomfört av länsstyrelsen i Jämtlands län, fungerade överlag väl. Granskningen visade att kvaliteten på handläggningen av djurskyddskontroller i sin helhet är bra på länsstyrelsen i Gotlands län. Länsstyrelsen i Gotlands län har högt ställda mål, med kortare önskade handläggningstider än många andra länsstyrelser. Det fanns dock brister i handläggningen av djurskyddskontroller. Bristerna påverkar troligen inte handläggningsarbetet i någon större omfattning, men om de åtgärdas kan handläggningsarbetet förbättras och därmed effektiviseras. Förslag på åtgärder för effektivare handläggningsarbetet är att förbättra diarieföringen och föra in relaterad information samt koppla dokument till ärenden. Administrationen är en stor del av djurskyddshandläggarens arbete; därför bör dessa brister åtgärdas för att underlätta framtida kontrollarbete och för att få mer tid till att arbeta i fält och utföra kontroller.