Fasta körspår till framtiden : markstruktureffekter i CTF-odlingssystem

Abstract: Uppsatsen har skrivits på uppdrag av Lena Holm och Johan Arvidsson. Denna studie är en del av deras stora forskningsprojekt ”Fasta körspår- skördepotential och effekt på markstruktur” med ett långliggande försök som startades år 2010. Bakgrunden till denna studie är att klimatet ständigt förändras och jordens medeltemperatur stiger, vilket leder till brist på vatten i stora områden i världen. Det förändrade klimatet har lett till ett allt mer extremt tillstånd med kraftiga regn och extrem torka runt om i världen. Med dagens moderna odlingsmetoder kan odling i allt mer utsatta områden existera även i framtiden, men det kräver en förändring och en ökad kunskap kring olika tekniker. När regnet blir allt mer extremt måste det också till ett odlingssystem som är mer anpassat efter dessa extrema mängder nederbörd. Det kan vara genom till exempel bättre förmåga att infiltrera de stora mängderna vatten under kortare tid än idag. I stora odlingsländer som Australien i världen blir reducerad bearbetning eller "no-till" (direktsådd) allt vanligare då kostnaderna ständigt jagas samtidigt som detta lett till ett mer hållbart sätt att bruka jorden på. Dagens maskiner är allt oftare utrustade med GPSteknik som hjälper lantbrukare i världen att bruka jorden på ett mer effektivt och resurssparande sätt. Med tekniken kan överlappet minskas, vilket ger en positiv effekt i form av minskade insatser så som diesel utsäde och växtnäring. GPS-tekniken har lett till att man på stora brukningsarealer provat att centrera körspåren för att minimera den trafikerade ytan på fältet och där igenom reducera packningsskadornas omfattning. Syftet med studien var att undersöka om markstrukturen påverkades positivt av att körspåren koncentrerades i jämförelse med om marken trafikerades slumpmässigt. Den syftade också till att jämföra effekterna mellan olika bearbetningsmetoder. De parametrar som undersöktes i studien är skrymdensitet och infiltration. Studiens avgränsningar var att prover endast togs ut ur matjordslagret på 10 till 15 cm djup. Endast ett försök under ett år ingår. Skördeeffekter behandlades inte i denna studie. I resultatet av studien framkom att det fanns skillnader mellan olika bearbetningsmetoder, både för skrymdensitet och infiltration. Det fanns några behandlingar som skiljer sig signifikant från de andra. Tydligt framkom att direktsådd gav en högre skrymdensitet, vilket tyder på en mer kompakt jord. Inga signifikanta skillnader kunde urskiljas mellan den konventionella trafikeringsmetoden och fasta körspårs spårfria yta. För infiltrationsresultaten visade det att det fanns signifikanta skillnader mellan de olika bearbetningsmetoderna. Konventionellt trafikerad direktsådd var den bearbetningsmetoden som skiljde sig signifikant genom de mycket låga värdena för infiltration. Dock fanns det inga signifikanta skillnader mellan de olika trafikeringsmetoderna. I diskussionen jämfördes resultaten med riktvärden. För skrymdensitet låg alla resultatsvärden bra till i förhållande till riktvärdena. För infiltration var variationen större, från 1,3 cm till 10,2 cm/timme. Men trots det var alla värden även här inom ramen för riktvärdena. Infiltration och skrymdensitet är två parametrar som påverkar varandra mycket. Om jorden är kompakt kommer den heller inte att infiltrera tillfredställande och om jorden inte infiltrerat vattnet kommer grödorna att ta skada vilket även sker när jorden är för kompakt då bland annat rottillväxten hämmas och grödan påverkas negativt.