Celltalet som en möjlig indikator för juverinfektion med Staphylococcus aureus - ett hjälpmedel för ostproducerande getbesättningar

Abstract: Vid bakteriologisk undersökning av ostmassa i svenska getostproducerande besättningar identifieras ofta den patogena bakterien Staphylococcus (S.) aureus. Bakterien kan spridas till ostmassan via kontamination från omgivningen eller via infekterad mjölk från getterna. För att minska risken att bakterien hamnar i ostmassan är det viktigt att hitta smittkällan. Syftet med denna studie var att undersöka om celltalsmätning och PCR-analys för S. aureus av tankmjölk kan vara ett effektivt hjälpmedel för ostproducerande getbesättningar för att indikera juverinfektion med S. aureus hos getterna i besättningen. Syftet var också att undersöka huruvida celltalet mätt med California Mastitis Test (CMT) eller DeLavals celltalsräknare (DCC) kan användas för att identifiera juverhalvor infekterade med S. aureus inom besättningen. Till studien insamlades 1051 mjölkprover från båda juverhalvorna hos 530 getter i de 17 besättningar som deltog i studien. Tjugonio tankmjölkprover samlades också in från dessa besättningar. Juverhalvproverna odlades på blodagar och celltal mättes med CMT och DCC. Tankmjölken undersöktes med PCR för närvaro av S. aureus och celltalet mättes med DCC. Av alla juverhalvprover var 12 % odlingspositiva för koagulasnegativa stafylokocker (KNS) och 1,2 % (13 prover) för S. aureus. Av de 13 S. aureus-isolaten var ett penicillinasproducerande. DCC-celltalet för juverhalvor positiva för S. aureus varierade mellan 141 000 och 6 206 000 celler/ml och för odlingsnegativa prover mellan 18 000 celler/ml och 6 116 000 celler. DCC-celltalet för juverhalvor infekterade med S. aureus (medelvärde 2 206 000 celler/ml) var signifikant högre än för odlingsnegativa juverhalvor (medelvärde 434 000 celler/ml), juverhalvor infekterade med KNS (medelvärde 890 000 celler/ml) och juverhalvor infekterade med övriga (andra än KNS eller S. aureus) bakterier (medelvärde 966 000 celler/ml). Signifikant högre var även skillnaden i celltal mellan höger och vänster juverhalva inom geten för S. aureus (medelvärde 1 685 000 celler/ml) än för odlingsnegativa individer (medelvärde 154 000 celler/ml) och individer positiva för KNS (medelvärde 975 000 celler/ml) eller för övriga bakterier i minst en juverhalva (medelvärde 466 000 celler/ml). Det var inte möjligt att finna ett gränsvärde för DCC-celltal som kunde identifiera S. aureus på juvernivå där både sensitivitet och specificitet var godtagbart höga. Inte heller kunde ett gränsvärde för skillnaden i DCC-celltal mellan höger och vänster juverhalva inom get hittas. Signifikanta skillnader i medel-CMT fanns mellan odlingsnegativa prover (medelvärde CMT 2,3), prover infekterade med S. aureus (medelvärde CMT 4) samt prover infekterade med KNS (medelvärde CMT 2,8) eller övriga bakterier (medelvärde CMT 3). För medelskillnaden i CMT sågs endast signifikanta skillnader mellan odlingsnegativa juverhalvor (medelvärde CMT 0,49) och infekterade juverhalvor (medelvärde CMT 1,2). Inga statistiskt signifikanta samband kunde hittas mellan tankcelltal, eller påvisande av S. aureus vid PCR av tankmjölk eller vid juverhalvprovtagningen. Dock var 6 av de 8 besättningar där S. aureus hittades i juverhalvprover också PCR-positiva vid minst ett tillfälle. Resultaten tyder på att det kanske inte är möjligt att hitta alla S. aureus infekterade juverhalvor och getter med hjälp av celltalsundersökningar via DCC eller CMT. Dock kan det vara en hjälp vid försök att identifiera S. aureus-infekterade getter i besättningen, Tankcelltalet var inte pålitligt för att indikera S. aureus-förekomst hos getterna i besättningen. PCR-analys av tankmjölken för S. aureus är inte helt pålitligt, men upprepad provtagning kan ge en indikation på om getterna har juverinfektioner med S. aureus.