Läkande landskap : att rena mark och vatten med fytoremediering i en urban kontext

Abstract: Fytoremediering är en relativt ny saneringsmetod men har de senaste åren blivit mer uppmärksammad inom forskning. Fytoremediering bygger på växters naturliga förmåga att rena förorenad mark, vatten eller sediment. Detta görs genom ett antal olika processer där växter kan ta upp, omvandla eller stabilisera ämnen och på så sätt sanera föroreningar på ett biologiskt hållbart sätt. Våra städer blir alltmer tätbefolkade i och med befolkningsökningen i världen och en stigande inflyttning till städerna. Det finns många outnyttjade postindustriella områden i dagens städer som lämnat efter sig förorenad mark, vatten eller sediment som kan utgöra en risk för människors hälsa, djur och natur. Dessa så kallade brownfields kan få en ny användning och på så sätt undviks exploatering av värdefull natur och åkermark. Med hjälp av växter kan dessa brownfields saneras samtidigt som platsen får ett nytt liv i form av till exempel en park för rekreation. Samtidigt bidrar fytoremediering till att skapa en vegetationsstruktur som kan integreras senare i en potentiell exploatering av området. Målet med detta arbete har varit att undersöka de ekonomiska, ekologiska och sociala/upplevelsemässiga fördelarna som finns med fytoremediering samt bristerna med fytoremendiering som saneringsmetod. Syftet har varit att sammanställa värdefullt material inom ämnet som kan leda till en vidare diskussion om hur landskapsarkitekter och planerare kan använda fytoremedieringen som en hållbar metod i framtiden. Huvudinriktningen i arbetet är fytoremediering kopplat till rekreation och design vilket genom en litteraturstudie samt två fallstudier har ämnat besvara frågor som: Vad innebär förorenad mark i urban kontext, vilka aktörer jobbar med förorenad mark och vem har ansvar för vad? Vilken är landskapsarkitektens roll i planeringsprocessen för fytoremediering? Finns det möjlighet att kombinera fytoremediering med rekreationsmöjligheter? På vilket sätt kan design och estetik integreras i fytoremedieringsprojekt? Fallstudierna bygger på ett pågående exempel från Amsterdam där tanken är att integrera fytoremediering som saneringsmetod med en stadsdelspark. Den andra fallstudien visar hur ett stadsodlingsnätverk i Enskifteshagen i Malmö tillämpade fytoremediering i ett testprojekt i liten skala för några år sedan. Resultatet av arbetet visar att fytoremediering kan vara en kostnadseffektiv saneringsmetod i jämförelse med andra traditionella saneringsmetoder som schaktning och deponering. Det finns möjligheter att kombinera fytoremediering med rekreationsmöjligheter och integrera estetik. Det största hindret är dock den långa tidsperioden som krävs och att kunna vinna en allmän acceptans som saneringsmetod, då det finns relativt få referensprojekt att tillgå.